Skarpt läge

I natt var det dags att börja köra ”på riktigt”! Hade fått ny mobiltelefon, eller handenhet som företaget föredrar att kalla det, lagd i den låda vi har vid bilplatsen avsedd för sådant. Det första som skedde när jag satte igång den, var att den automatiskt började uppdatera programvara! Så det dröjde innan jag kunde logga in, och komma åt uppgifter om nattens runda.

Väl på plats vid laststället fick jag veta att jag skulle ha en lärling med mig i natt! Jag som kör distriktet för första gången i ”skarpt läge” skulle alltså samtidigt lära upp. Nu var hon förvisso inte helt okunnig, eftersom hon åkt med och även själv kört under överinseende av ett jourbud några nätter.

Men väl ute på distriktet körde vi rakt in i tät dimma! Och det eländet fick vi dras med under det mesta av rundan. Inte precis det bästa tillfället när man inte har helt klart för sig exakt hur rundan ser ut. Och främst på grund av dimman hann vi heller inte köra klart. Den angivna tiden som jag ”får lov att arbeta” räckte inte. Så vi fick avbryta och köra tillbaka till Sjöbo, och sen fick lärlingen själv köra klart.

Jag har varit borta från jobbet i drygt sju månader, och kan i alla fall konstatera att allt är som vanligt!

Sen hur det fungerar med mina tumleder är för tidigt att säga. Kändes kanske inte så mycket under själva rundan, men när jag kommit hem, hade jag ont, främst i vänster tumled som ännu inte opererats.

En bister morgonutflykt

Denna fredags morgon gjorde några medlemmar i fotoklubben en utflykt i den bistra kylan, kring Sövdesjön. Det var dimmigt och vi hade förhoppningen att solen skulle bryta igenom och skapa lite magi i det kalla vinterklimatet. Först när vi var på väg till Smaksak i Blentarp för en värmande kopp kaffe, tittade solen lite retfullt fram och skingrade dimmslöjorna. Så bildresultatet från denna utflykt blev mest grådisigt.

Detta bildspel kräver JavaScript.