Tideräkningen i Thiarien

Tideräkningen i den här världen utgick från djävulen Hivers dödsdag. Eftersom han under lång tid lyckats hålla den här världen i ett järngrepp och förpestat tillvaron för de flesta invånarna, var det en stor lättnad när de övriga gudarna äntligen lyckades ta kål på honom. Därför sa man alltid antingen år si eller så efter Hiver. Om man däremot menade åren innan dess fick man räkna bort 59 år. Det var så länge han levde.
(Utdrag ur min fantasyroman ”Cornizendo”)

(Skrivsprånget, Dagens lucka; För tidigt, försent, i tid, har inte tid, bortom tid och rum, all tid i världen eller kanske tidsaspekten sett ur ett mer filosofiskt perspektiv… Skriv om tid på det vis du vill. Minst två meningar och max fem meningar.)

 

Cornizendos tidsmaskin

Eftersom han kände sig lite osäker på maskinens funktionalitet, valde han att vara lite försiktig. Han ställde in resmätaren på en tid mindre än ett år bakåt i tid. Det hade skramlat och brusat något alldeles otroligt kring maskinen, och kallsvetten trängde fram i trollkarlens panna. Just som rädslan och osäkerheten började ta överhanden och han raskt närmade sig beslutet att hastigt hoppa av maskinen och avbryta försöket, sa det plötsligt… poff… eller nåt.

Skrivluckan, Dagens uppgift; Apparaten. Hen hade inte kunnat motstå den. Att detta ens var möjligt. Men så stod det faktiskt i bruksanvisningen. Det var bara att vrida på reglage och så… Skriv minst en och max fyra meningar. 

(Utdrag ur min fantasyroman ”Cornizendo”)

Produktivt!

Det har varit en dag med flera bollar i luften!
Jag har skapat ett par nya PS-bilder, skrivit vidare på min tredje fantasyroman, korrekturläst Snezanas roman och min andra fantasyroman. Och emellanåt har jag även ”pausat” med lite spel.
Och nu är vi snart framme vid det läget då vi är redo att söka förlag till även de senaste romanerna!

Skrivandet

Det har varit lite återhållsamt med skrivandet på senare tid. Kanske trots allt lite beroende på tumledsoperationen. För även om övriga fingrar fungerar normalt, har det ändå varit begränsande först med gips men även senare med ortosen, men kanske framför allt att det gör ont. Men läkningen går bra, och skrivtakten ökar för varje dag som går, liksom skrivlusten.
Har i dagarna på allvar kommit igång med årets julsaga. Vi har filat en längre tid på den, och Snezana har redan skrivit en ”barnversion” av den.
Och när vi satt vid en uteservering i Porto Cristo i nästan fyra timmar och väntade på transferbussen till flygplatsen i Palma, passade jag på att skriva lite på min tredje fantasyroman ”Cornizendo”.
Så det ska nog kunna bli mer skrivande framöver.