Första manliga recensenten

Har fått ännu en upplyftande recension för ”Eilaths hopp”. Det här är dessutom faktiskt den första manliga recensenten på min bok.
Tack till Mikael Härdig!

”Eilaths hopp” av @perlindskogskriver är en bok som överraskar. Fantasy och humor är en vanlig kombination, men också en svårbemästrad genre. Det är inte lätt att hitta balansen mellan skratt och spänning så att historien förblir engagerande och angelägen.
@perlindskogskriver landar dock helt rätt i en berättelse som känns som ett möte mellan P. G. Wodehouse och Dumas den äldre i ett fantasilandskap där mäktiga trollkarlar trängs med pirater och drakar i en epok som förmodligen motsvarar vårt 1600-tal.
Det är i den här världen vi möter den handlingskraftige lurendrejaren och svärdsmannen Eilath Scarp. Han förblir dock bara Eilath Scarp under några korta kapitel. Som hämnd för en kostsam oförrätt förvandlar en trollkarl honom till kvinna – därtill en ovanligt vacker kvinna som väcker oönskad uppmärksamhet vart hon än går (precis sådan uppmärksamhet som Eilath själv hade visar henne om det inte vore för att hon också är han).
Samtidigt som hon mot sin vilja tvingas lära sig allt om livet som kvinna i en värld styrd av män ger hon sig ut på en riskabel och strapatsrik odyssé på jakt efter ett sätt att återfå sin gamla form.
Allteftersom börjar hon dock tvivla mer och mer på vad hon egentligen själv vill. Till sin hjälp i de vilda äventyren har hon såväl ett par kaldinier (ett kortväxt och hjälpsamt släkte med goda kunskaper om magi och läkekonst) som en ädel och förmögen man som är upp över öronen förälskad i henne.

Ännu en härlig recension för Eilaths Hopp (av Maria Imre Andersson)

Det bästa med en fängslande bok är att den lever sitt eget liv inom mig, även om jag för tillfället inte läser ur den.
Eilaths hopp”, gav mig en nyfikenhet på kommande kapitel, så att det var svårt att sluta läsa.
Efter en spännande inledning av boken blir Eilath plötsligt utsatt för en, milt uttryckt intrikat trollformel av en hämndlysten trollkarl, som just hade förlorat i ett spel med Eilath.
Hämnden vänder allt upp och ned för Eilath och leder till en spännande jakt efter trollkarlen, för att denne ska häva förtrollningen. Under resan möter Eilath, och slår också följe med ett brokigt sällskap och får uppleva en mångfald av händelser och känslor som han tidigare inte upplevt.
Med hjälp av den karta som finns i början av boken kan läsaren lätt följa med i resan med oväntade händelser, magiska skeenden och spännande upplösningar. Upplösningar som leder till ytterligare äventyr.
Boken har ett högt tempo, som blandas med stunder av stillhet och eftertanke. Eilath möter trollkarlar, småfolk, och kvinnor med stora kunskaper. De reser tillsammans, skiljs åt, för att senare i berättelsen mötas de igen. Eilaths hopp är en bok med en omvälvande inledning som ställer honom inför händelser som han aldrig kunnat föreställa sig.
Det är en fantasyroman, men den väcker ändå många tankar som är aktuella utanför berättelsens ramar.
Detta är en spännande och fängslande bok. Berättandet flyter välvilligt på fantasins vågor, och manar läsaren till nytänkande.
Boken bjuder läsaren på den mångfald som en mycket bra fantasyroman innehåller.
Jag ser mycket fram emot nästa bok och fortsättningen på berättelsen.

Maria Imre Andersson, Falun
Konstnär, författare och kreatör

Ännu en vecka

Ännu en vecka har sprungit förbi, lite för snabbt egentligen. Den inleddes med tjafs på en FB-sida, med en del korkade synpunkter, från människor som tar sig rätten att lägga sig i andras liv och leverne, och tror därmed att de är så fantastiskt briljanta. Verkligheten är den rakt motsatta! De framställer omedvetet sig själva än mer som de menlösa de egentligen är.
I övrigt har veckan handlat om kontakt med Arbetsförmedlingen, där det i stora drag känns som att de som inte fick plats på Försäkringskassan hamnade där istället. Med förvisso några undantag.

Vi kunde fira de vänsterhäntas dag, fast vi som befinner oss där kan ju egentligen fira det varje dag. Varje dag är vår dag, eftersom ingenting förändras på den fronten.

Trots att fotograferande i stort varit i avtagande det senaste året, har ändå den här veckan handlat en del om just fotograferande. Nytt objektiv för resor levererades efter många om och men. Beställt i mitten av juni, och just som jag tänkt avbeställa kom det nu! Köp av ny ögonmussla till en av kamerorna som ramlade av, leverans av ny, som också ville ramla av. Korrespondens fram och tillbaka några gånger med utbyte av bilder som visar hur det ska se ut och inte ska se ut, och så är en ny korrekt mussla på väg.

Slutläst ännu en bok och skrivit ännu en bokrecension.

Avbokad emotsedd bjudning på lördagen på grund av tråkiga händelser, ledde till en stillsam lördagskväll i skrivandets tecken tillsammans med min kärlek!

Nu börjar snart en ny vecka, och den viktigaste planen nu är faktiskt att trots fotografering i avtagande behöver vi ladda alla batterier inför helgens spännande fotouppdrag.

Bokrecension: Av Gudarna märkta

Av Gudarna märkta av Snezana Lindskog
Eftersom jag är en älskare både av fantasy och historiskt drama är egentligen den här boken perfekt för mig. Därför var det både en ära och ett spännande uppdrag att få vara med och både redigera och korrekturläsa och även aktivt delta med goda råd och i viss mån uppmuntran när denna fantastiska berättelse tog form.

Jag blev fast direkt redan efter den första avgörande händelsen i ”Av gudarna märkta” som sker bara några få sidor in i boken. Vändpunkten som förändrar Tassims liv från en trygg tillvaro i ett liv där hon är älskad och högt värderad till att förlora allt detta och bli såld som slav till nordborna. Man bara måste få veta hur det går sen. Flera spännande livsöden flätas samman i en dramatisk värld, och det är omöjligt att lägga ifrån sig boken. Det unika och poetiska språket i boken fängslar mig också.