Behovet av en karta över Camyrlin blir allt mer påtagligt. Just nu arbetar jag med en novell som handlar om den fasadklättrande mästertjuven Timo, som rör sig ungefär lika enkelt och smidigt på hustaken, som andra gör nere på stans trottoarer. Nu och om någonsin behövs kartan. Jag behöver kunna se klart och tydligt var Kracaastska Kompaniets lagerbyggnad finns. Eller Kapten Amaroks hyreshus, Hotell Örnnästet och Tembolianska palatset. Jag behöver veta det, om inte Timo ska riskera att tvingas kvar uppe på taken. Så vida han inte åter igen tappar taget och brakar ner och kanske fastnar i någon tvättlina, eller landar på en markis. Eller nåt! Kort och gott är det så att skrivandet och skapandet av nya berättelser, där handlingen utspelar sig på Camyrlins gator, eller uppe på hustaken, är intressant och spännande. Och det triggar hela tiden nya idéer.

En spännande och väldigt givande effekt av att faktiskt så här långt ha skrivit och publicerat fyra romaner och tolv noveller som handlar om Thiramaar, är alla kopplingar och återkopplingar man kan göra till olika händelser och företeelser. Detaljer som förekommit i tidigare berättelser kan tas upp och utvecklas, och kanske rentav få spela en betydande roll i nya berättelser. Ett exempel är att jag nu i min femte roman (arbetsnamn Morden i Thiramaar) plockar upp det drakskrin av äkta banga-banga-trä som Elana har gömt i sin garderob i ett av de första kapitlen i Eilaths hopp. Det får betydelse i händelseförloppet i den här boken!