Maj så här långt

Tänk … redan mer än halvvägs igenom maj, och tiden bara rusar på. Precis som vanligt. Men också som vanligt, så har vi inte precis suttit och rullat tummarna. Ja, jag vet … det är ju helt säkert därför man tycker att tiden rusar. Huvudsakliga sysslan så här långt den här månaden, har som vanligt handlat om ordet! Alltså både skrivande och korrekturarbete. Håller dels på med en ny omgång korrekturläsning av andra delen av vår gemensamma svit Det hände vid Skärsjön. Dels har jag även kompletterat arbetet med korrektur, inlaga och omslag åt en kund, och även skickat det manuset till tryckeri.
Mitt eget skrivande har pendlat från Anna till Asha tillbaka till Anna och så ett mord i Thiramaar. Jag färdigställde råmanuset till min roman Kalla mig Anna, och återgick därefter till det som ska bli del fyra i min fantasyserie Legender från ThiramaarAshas sten – men det fungerade inte riktigt. Levde på nåt vis fortfarande kvar i sjuttiotalets Malmö och handlingen i boken om Anna. Mitt i alltsammans kom in kärlek med en briljant idé, som kan bli den femte delen i Legender från Thiramaar!
För övrigt under maj månad har vi hunnit med Litteraturrundan 2023, och en näst intill fullständig röjning av vårt garage, inför det som ska bli en gemensam loppis i vårt område om två veckor.
Har deltagit för elfte gången i Blodomloppet, och därmed åter bidragit i kampen att uppmärksamma den livsviktiga blodgivningen.
Och så den här månadens absoluta höjdpunkt – Steve Hackett på Slagthuset i Malmö – och därmed min fjärde upplevda konsert med honom.
Har även äntligen fått fixat däcken på min cykel, så nu står den där ute och väntar otåligt på att undertecknad ska bege sig ut på en cykeltur! Och så förbereder vi just nu för fullt inför vår Bokfika på söndag den 21 maj i Vita Huset i Karups nygård.

Legender från Thiramaar – del 5 – Gudomligt Mord

Gudomligt Mord är arbetsnamnet på det som är tänkt att bli min femte bok i serien Legender från Thiramaar. Nu finns det säkert de som höjer på ögonbrynen och protesterar lite försynt.
”Ursäkta … men var blev del fyra av?”
Ja, jag vet … del fyra är fortfarande ett pågående projekt, och givetvis ska den skrivas klart först.
Men eftersom jag har den oförställda glädjen att få vara gift med en kreativ och idérik kvinna som ständigt kommer med nya konstruktiva idéer, är jag bara tvungen att hänga på. Vid frukostbordet för några dagar sen diskuterade vi det här med deckare och dess något förbryllande ihållande popularitet. Folk tycks ha en omåttlig fascination för mord. Så – Thiramaar är väl en värld som alla andra – ja, kanske inte, men ändå – och det sker säkert ett och annat mord även där.
Blev helt enkelt tvungen att skriva ner några rader för att bevara idén, och det handlar om ett mordfall faktiskt bland gudarna. Misstänkta förövare finns lite här och var, även nere i världsdelen Thiramaar bland människorna. Vem vet, om det inte rent av kan vara den där trollkarlen som tagit guden av daga … som man säger.

That’s it Anna

Beslut taget! Nu pausar jag arbetet med Kalla mig Anna. Har i stort sett fått ihop råmanuset, även om det saknas en del detaljer. Har en del researchresultat samlat som jag ska bearbeta framöver. Men just nu känns det som att manuset dels behöver läsas av någon annan. Dels kanske behöver ”vila lite”. Dessutom känner jag ett påträngande behov av att få återvända till Thiramaar för ett tag nu.

Kill your darlings!

Arbetet med del fyra fortskrider lite långsamt framåt. Vi talar alltså om Ashas sten,  den fjärde delen i Legender från Thiramaar. Nästan från början när jag påbörjade arbetet med det här manuset, hade jag en klar idé om en del som skulle handla om en tidsperiod för sådär närmare 2 800 år tillbaka i tiden. Närmare bestämt tiden då människan anlände till Thiarien, till kaldiniernas oförställda förtret. Har skrivit omräknat i bokform nästan fjorton sidor totalt om detta. Men med viss vånda har jag nu bestämt att lyfta ut de delarna ur manuset. Det fungerar helt enkelt inte ihop med övriga berättelsen. Dock! Avsnitten försvinner inte! Det är faktiskt fullt tänkbart att de istället framöver kan vara underlag för en kommande bok i serien. Personligen tycker jag att avsnitten är bra, men de fungerar inte i sammanhanget just i den här berättelsen. Och visst vore det väl spännande med en bok som handlar särskilt om det egensinniga småfolket kaldinier?

Börja om från början …

Åter igen den där situationen när det känns nödvändigt att läsa om manuset från början, och på vägen faktiskt lyfta ut flera kapitel och lägga till samlingen ”Ej använt”.
Men det är ok, tror faktiskt att just de här aktuella avsnitten rentav kan bli underlag för … kanske redan den femte delen i serien Legender från Thiramaar.
Ingenting kastas i varje fall!

Kattdrake och minnet av en etta

Fyrtiofem minuters ryggläge med behandling som kan ”lindras” lite om man lyckas segla bort i tankar och funderingar. Ibland går det, och ibland går det inte alls. Men idag fungerade det ändå stundvis. Åtminstone så pass länge att jag kunde fundera fram lite användbara idéer till mitt fortsatta skrivande i Ashas sten. Idéer som handlar om kattdrakar, som jag faktiskt bara haft med en gång. Det var i Eilaths hopp, som den lilla krabaten dök upp. Kan faktiskt passa in i den pågående berättelsen också. För övrigt passerade jag under dagens promenad i stan, min gamla gata. Noterade att porten till trappuppgången till mitt livs första lägenhet, numera leder direkt in till en lägenhet. Blir naturligtvis väldigt nyfiken. Hur ser den lägenheten ut? På första våningen fanns då bara min etta, och en tvårumslägenhet mitt emot. Min gamla lägenhet är numera ombyggd till tvättstuga. Så min gissning är att den lägenheten som nu har egen port, helt säkert är en etagevåning. Med helt säkert ett skyhögt pris om den skulle vara till salu.

Stillestånd …?

När jag äntligen kom igång med skrivandet i Ashas sten igår, kom jag aldrig igång. Jag skrev ner rubriken för kapitel 35 – Vem ska resa? – men sen stannade det upp. Helt faktiskt! Jag avrundade skrivandet med att kort notera att det är totalt stillestånd idag! Min förhoppning idag är att det tillståndet inte håller i sig.

Ashas sten växer …

Lite kreativt trots allt.
Tre kapitel har det faktiskt blivit den här kvällen. Ett handlar om utökning av ett tidigare skrivet kapitel, medan de andra två faktiskt är helt nya.
Ashas sten växer – sakta men säkert. Just nu cirka 152 sidor.
I stora drag har jag nog historien klart för mig. Sen gäller det ju att få allt att hänga samman, och det måste ju bli en väl sammanhållen berättelse. Jag är inte intresserad att skriva ihop en fjärde del, bara för att lyckas med konststycket att ha skrivit fyra delar. Alla fyra delarna måste vara tillräckligt hållbara och starka!

Himmel och hemsida

En fantastisk morgonhimmel följde mig på vägen mot Malmö i morse. Annars har övriga dagen och kvällen mest handlat om … tja, en kombination kanske man kan säga av skrivande och hemsidesarbete. Har fixat en del nytt till hemsidan, som i första hand rör mitt skrivande och i synnerhet Legender från Thiramaar. Finns en del kuriosa som kommer fram under skrivandet. Idéer som formas och utvecklas. Finns till exempel en hel del Photoshop-arbete med i arbetet. Naturligtvis inte i själva skrivandet, men när det handlar om att skapa marknadsföring, och inte minst karta över hela Thiramaar, som finns med i alla böckerna. Har skapat nytt sidhuvud till sidan om den pågående fjärde boken Ashas sten.

Låt mig presentera – Tishana – kaldiniernas huvudby

Under arbetet med Ashas sten, min fjärde bok i serien Legender från Thiramaar, har en idé om kaldiniernas huvudstad, eller kanske snarare huvudby, växt fram. Det borde faktiskt finnas en sådan, eftersom detta småfolk har bebott Thiarien i minst femtusen år. Människorna har ju bara bebott ön i lite drygt tvåtusentrehundra år. Människorna kom från Arsisien och började lite fräckt ta för sig av det välmående landet Thiarien år 847 f.H. Alltså före djävulen Hivers dödsdag som tideräkningen i den här världen lite jublande utgår ifrån. Nu kände jag att jag ju självklart behövde ha en lämplig symbol för kartan över Thiramaar som visar kaldiniernas huvudby. Så låt mig presentera Tishana, storbyn som är uppkallad efter kaldiniernas undersköna fruktbarhetsgudinna Tishania.

%d bloggare gillar detta: