Ikväll äntligen fick jag skrivit klart de två sista kapitlen i Ashas sten – eller Dödsgudinnans sten – som jag bestämt mig för att den ska heta. Det är nu det riktigt roliga arbetet börjar. Alltså när manuset ska gås igenom från början och förhoppningsvis förbättras ordentligt med bra gestaltning och det jag brukar kalla färgläggning. Sen när det är klart är det Snezanas tur, och efter det återstår det att se hur många turer vi behöver köra med manuset innan den är klar för utgivning.
Har ägnat en stor del av den här kvällen med ett kapitel som utspelar sig i kaldiniernas huvudby Tishana. Ja, alltså … de säger inte huvudstad. Så stort är det inte, men det är ändå deras största … ort, by … ja, ni fattar. Det här blev dessutom bokens hittills längsta kapitel med sina dryga tio sidor. Men när jag sen skulle gå vidare i manuset, insåg jag flera brister i storyn. Viktiga detaljer som helt enkelt inte håller ihop! Vi resonerade hit och dit, och vilka lösningar vi än kom på, uppstod det brister på andra håll istället. Ett tag var jag faktiskt nästan på väg att ge upp. Men så – PANG! Nya idéer, och i andra änden i stället en ännu bättre upplösning på berättelsen än som var tänkt sen tidigare. Så jag kan gå vidare i texten med ny glöd. Eller nåt!
Har faktiskt fått till ett ganska bra flyt på arbetet med Ashas sten de senaste dagarna. Så pass att jag hyser en svag förhoppning om att jag de närmaste dagarna ska kunna anse att råmanuset är klart! Efter dagens arbete återstår sex kapitel att skriva, där jag redan i förväg har spaltat upp händelseförloppet ganska tydligt. Sen är det förvisso inte därmed sagt att det verkligen räcker med sex kapitel. Men manuset ska ju gås igenom flera gånger till, efter detta. Så det lär ju växa en hel del. Med dagens skrivande har jag åtminstone fått med några nya karaktärer. Millo, en kaldinierhövding som är ungefär lika stor i omfång som han är hög. Även Cornizendos företrädare Ferdano, även om han bara nämns i berättelsen. Passar för övrigt alldeles extra bra att kunna spendera tiden med att skriva, nu när det är så förbannat kallt ute.
Nu känns det faktiskt lite som att skrivandet har lossnat lite. Har först och främst fyllt på och kompletterat tidslinjen för de kommande planerade kapitlen, faktiskt hela vägen fram till bokens slut. Den här kvällen har handlat ganska mycket om Belvida Bells tidsresa, och hur trollkarlen irriterat tar emot oväntat besök från grannlandet Irrydien. Och så har jag fått göra en del research både kring piptobak och whiskey. Det har blivit många skrivna ord idag, och det känns bra.
Skrivandet fortskrider med Ashas sten. Dagens skrivande har handlat specifikt om trollkarlen Cornizendo och hans Belvida, och en argumentation mellan de båda om vem som ska resa i tid tillbaka till år 1308 (alltså i Thiramaars tidsräkning). Det har också handlat om astronomen Astor Stjärna som är verksam i den tvivelaktiga trollkarlsorden Den Röda Draken med Flammande Vingar … Under Sig. AI bistår mig när det gäller att försöka se hur det hela ser ut …i … hmm … verkligheten.
Kort och gott känner jag mig riktigt nöjd med uppbyggnaden av del 4 så här långt.
Försökte arbeta vidare med Ashas sten under kvällen. Det är onekligen en lite instabil bana. Jag har en ovanligt väl genomarbetad storyline, och har även redan i förväg lagt upp kapitlen med tydlig vägledning om vad vart och ett av kapitlen ska handla om. Ändå är det just nu lite stillestånd. Tankar som virvlar lite fram och tillbaka. Idéer som gärna vill komma på pränt. Men ändå, jag har lite svårt att riktigt få till det. Det blir en del förvisso rätt roliga dialoger, men jag får inte riktigt flyt i berättelsen. Är väl bara att jobba vidare, och hoppas på att det ska lossna ordentligt. Erfarenhetsmässigt vet jag att det kommer att göra det, i sinom tid.
Fick arbetat lite med Ashas sten ikväll, även om det inte blev så jättemycket. Fick åtminstone klart kapitel om hur Cornizendo och Belvida söker fakta kring vad som egentligen hänt med den magiska stenen Klash ima, som ursprungligen tillhört dödsgudinnan Asha, men sen hundratals år tillbaka i tiden har försvunnit i kaldiniernas huvudstad Tishana. Jomen … romanen växer!
Och vid middagsbordet diskuterade vi vidare kring idéerna till bok nummer fem.
Ett stort plus med AI är de oanade möjligheter det innebär när det handlar om att skapa bilder, helt utifrån ens egna idéer och tankar. När jag skriver har jag oftast en klar bild av hur mina olika karaktärer ser ut. Att återge det i ord, på ett sätt så att det kan tolkas rätt av AI är inte alltid helt lätt. Ibland stämmer det inte alls. Men några som jag fått fram på sistone har blivit i det närmaste perfekta utifrån mina tankar.
Tillåt mig presentera solgudinnan Lighla, dödsgudinnan Asha och hennes kära räv Tinker och ugglan Narvi, och så den där skymningsguden Herkes som trollkarlen Cornizendo ofta har irriterande problem med.
Julen ska ju vara glädjens tid, men ibland kan man tvivla. Förra julen förlorade vi vår fina Scrollan, och på det var vi dessutom drabbade av covid, så hela julfirandet fick styras om helt och hållet.
I år är det vår älskade Mogwais hälsa som känns osäker.
Försöker ändå lite grann fortsätta som vanligt. Det är ju så att livet ändå går vidare, eller måste ju göra det. Arbetet med Ashas sten är, i alla fall stundvis, ett bra sätt att skingra tankarna. Har ju äntligen lyckats få till ett bra underlag som känns tillräckligt gediget för att kanske rentav kunna leda ända in i mål. I samband med det har jag också lyckats få allt bättre kläm på det där med att skapa AI-bilder, vilket faktiskt är ett utmärkt sätt att få inspiration till fortsatt berättande text. Man får en bild av hur karaktärerna, och även miljöerna kan se ut, utifrån mina egna beskrivningar. Ibland stämmer det, ibland inte alls.
Denna dag har annars gått åt till en del handel, besök för lite efterkontroll hos Folktandvården, och en ny ”testobroms” hos Vårdcentralen.
Hoppas nu julen blir glädjefylld trots allt, och att inte ”Pia” blåser bort den möjligheten.
Det hjälpte verkligen att skriva ner en tydlig storyline för Ashas sten. Även om det jag skrev igår mest blev skräp som fick ersättas idag. Men i gengäld har det blivit betydligt mer skrivet idag, och en stor del av dagens skrivande har handlat om några av mina favoritkaraktärer – kaldinierna. Nästa kapitel handlar om några andra favoritkaraktärer – trollkarlen Cornizendo och hans numera älskade kärlek Belvida Bell. De ska samtala med hövdingen i kaldiniernas huvudby Tishana om viktiga affärer.
Jo tack, nu rör det faktiskt på sig … i huvudet på denna fantasyförfattare!
Andie Lindskog 