Det blev jul Ă¤ndĂĄ!

I fjol blev julfirandet kantstött! Efter att vi förlorat vår kära Scrollan, Mogwai hade ett sår i ansiktet som krävde daglig vård, och Snezana dessutom drabbats av covid, fick vi fira julen hemma bara vi två. Inget fel i det i och för sig – vi har det alltid bra tillsammans! Men det blir ju inte riktigt jul om man tvingas avvika från traditionerna.

Det här året blev julfirandet också en aning begränsat, och historien upprepar sig lite. I år har oron kring älskade Mogwais hälsa begränsat julefröjden. Så det blev en i tid räknat något kortare tripp till Fristad, än vanligt. Sen kändes det osäkert även när det gällde väglaget. Men där klarade vi oss faktiskt bättre än väntat. Väderkartan visade hårt och snöigt väder i breda fält både i väster och i öster. Men däremellan fanns ett stråk med betydligt bättre förhållanden, och det var där vi skulle köra! Men på hemvägen fick jag hålla ordentligt i ratten, för det blåste rejält hårda vindar.

Så det blev jul ändå.

En lite rolig notering när vi tankade vid hemkomsten; Full tank – 666kr Mätarställning 171717. (för avdelningen för onödiga noteringar)

Jul och glädje … eller nĂĄt

Julen ska ju vara glädjens tid, men ibland kan man tvivla. Förra julen förlorade vi vår fina Scrollan, och på det var vi dessutom drabbade av covid, så hela julfirandet fick styras om helt och hållet.

I år är det vår älskade Mogwais hälsa som känns osäker.

Försöker ändå lite grann fortsätta som vanligt. Det är ju så att livet ändå går vidare, eller måste ju göra det. Arbetet med Ashas sten är, i alla fall stundvis, ett bra sätt att skingra tankarna. Har ju äntligen lyckats få till ett bra underlag som känns tillräckligt gediget för att kanske rentav kunna leda ända in i mål. I samband med det har jag också lyckats få allt bättre kläm på det där med att skapa AI-bilder, vilket faktiskt är ett utmärkt sätt att få inspiration till fortsatt berättande text. Man får en bild av hur karaktärerna, och även miljöerna kan se ut, utifrån mina egna beskrivningar. Ibland stämmer det, ibland inte alls.

Denna dag har annars gått åt till en del handel, besök för lite efterkontroll hos Folktandvården, och en ny ”testobroms” hos Vårdcentralen.

Hoppas nu julen blir glädjefylld trots allt, och att inte ”Pia” blåser bort den möjligheten.

Nu rör det sig …

Det hjälpte verkligen att skriva ner en tydlig storyline för Ashas sten. Även om det jag skrev igår mest blev skräp som fick ersättas idag. Men i gengäld har det blivit betydligt mer skrivet idag, och en stor del av dagens skrivande har handlat om några av mina favoritkaraktärer – kaldinierna. Nästa kapitel handlar om några andra favoritkaraktärer – trollkarlen Cornizendo och hans numera älskade kärlek Belvida Bell. De ska samtala med hövdingen i kaldiniernas huvudby Tishana om viktiga affärer.
Jo tack, nu rör det faktiskt på sig … i huvudet på denna fantasyförfattare!

Nerstämd – svĂĄrt att skriva humor

Just nu är Mogwais mående lite ovisst. Kanske väntat, men det gör ju ändå inte situationen bättre. Helt klart har det ju direkt inverkan på aktiviteterna också. Det funkar inte att skriva humoristisk fantasy då. Eller kanske det gör just det, för att skingra tankarna. Men jag är nu så funtad att jag bara inte kan sitta stilla och rulla tummarna. Oavsett vad som händer omkring mig. Just skrivandet är ett ypperligt sätt att ändå skingra tunga tankar. Kan sen vår älskade katt samtidigt finna ro och ligga i mitt knä under tiden, är allt ändå – nästan – frid och fröjd.

Spinnande Mogwai

Fick förvisso åstadkommit en hel del med Ashas sten igår. Upprättade en ganska fullständig storyline, och la även in det som kapitelrubriker i manuset, med tydliga beskrivningar av de idéer som finns hittills. Kunde också börja på skrivandet och ta vid där jag tidigare slutat, på kapitel 41. Men så kom Mogwai, och ville absolut upp i min famn. Det går ju helt enkelt inte att neka, och när han sen efter en stund dessutom klättrade upp och la sig tryggt till ro trivsamt spinnande över min axel, kunde jag bara luta mig tillbaka. Och slumra! Så mitt skrivande upphörde mitt i en mening!

Aktuella julnoveller frĂĄn oss!

Samtliga titlar + flera andra böcker finns tillgängliga i Internethandeln, streamingtjänster och bibliotek.
Om ditt bibliotek saknar någon av titlarna – be dem ta in den!

Tillbaka i Thiramaar

Efter en hel del sökande efter tidigare anteckningar, stundvis utan resultat, har jag nu äntligen hittat vad jag sökte. Har kunnat sammanfatta och upprätta nästan komplett kapitelunderlag för hela Ashas sten ända fram till sista kapitlet! Så nu är det bara att skriva så det ryker kring tangenterna.

Försökte med AI-hjälp hitta en bra bild att illustrera dagens inlägg. Ville ha en bild av två kaldinier som sitter vid en liten lägerbrasa och väntar på att deras mat ska bli klar, medan en kattdrake smyger i buskarna. Det gick inte så bra!
(Kaldinier är alltså det där småfolket i min Thiramaar-värld)

Julbokmarknad pĂĄ Victoria 2023

Så var vi på vår tredje julbokmarknad på gamla Victoria på Södra Förstadsgatan i Malmö. Som biograf var det en gång i tiden den största och främsta premiärbiografen, för att under mitten av fyrtiotalet ändras till revyteater, och från mitten av femtiotalet återgick byggnaden till biograf, fram till den 31 mars 1974. Därefter har det blivit en kombinerad teater, konsertscen och kvalitetsbiograf.

Det är onekligen en lite speciell känsla att stå i lokaler och sälja böcker, där man i sin ungdom sett ett antal filmer. Med närmare trettiotalet förlag på plats i den relativt lilla gamla biografsalongen blir det ganska trångt. Ändå är det en av de trevligaste bokmarknaderna på hela året. Försäljningsmässigt kunde man kanske önska lite bättre resultat. Förunderligt många besökare tycks bara ”flyta förbi” utan något egentligt engagemang. Men man syns, man träffar trevliga människor, och trots allt säljer vi ganska bra.

Just denna julbokmarknad måste betecknas som en framgång för novellantologierna, kanske då det säkert är ett bra julklappstips. Efter denna marknad är exempelvis antologin ”Lyckliga tider” slutsåld från vårt lager. Likaså ”Över en fika kan allting hända” och ”En yngre man” återstår bara ett fåtal exemplar!

Utöver försäljningen fick jag också tillfälle att berätta om min senaste bok ”Kalla mig Anna”, som utspelar sig i sjuttiotalets Malmö, och dessutom till stor del specifikt i just kvarteren kring Victoria. Rena tillfälligheter, men ändå. Ingen ska tro att bokbranschen är en lukrativ verksamhet. Att åka runt på marknader och mässor medför en hel del kostnader, och därför får man hela tiden vara vaken. Så idag fick vi en promenad på cirka tre kilometer med fullastad säckakärra, från Malmö Opera till Victoria (och tillbaka) värd en parkeringskostnad för nästan åtta timmar á knappt 21 kronor! Att jämföra med förra året då jag parkerade vid Davidshallsstorg i sex och en halv timme vilket kostade 149 kronor! Så – det är både hälsosamt och ekonomiskt att promenera!

Slottsstaden, fika pĂĄ Waynes och sĂĄ fototur i julpyntat Malmö

Det blev nästan en heldag i Malmö. Först ärende till Wästchark för att handla sremska till jul. Därefter vidare till Slottsstaden, och eftersom jag varit en aning för generös i min tidsplanering hade jag gott om tid. Så det blev kaffe med scones inklusive hela ”kitet” (vilket innebär varm scones, ost, philadelphiaost, jordgubbsmarmelad) hos St. Jakob, innan jag sedan besökte Elisabetkliniken för min femtioförsta behandling. Efter detta fortsatte jag direkt till Triangeln, där jag parkerade på Waynes Coffée på våning två med min laptop. Fick faktiskt skrivit ett avsnitt till Ashas sten om en karaktär jag döpt till Marek som har turen att hamna hos medicinkvinnan Ogda, som faktiskt fortfarande lever. (ett ”skämt” som de som läst mina tidigare böcker förstår). På utsatt tid klockan sjutton samlades några fotoentusiaster för en trevlig fotopromenad i ett julpyntat Malmö. Vi följde en väl invand tur längs Södra Förstadsgatan, Södertull, Gustav Adolfs torg, Lilla torg, Stortorget med den där tjockisen som fortfarande misspryder torget (jag syftar naturligtvis på statyn av Karl X Gustav) och sedan Centralstationen där vi fikade. Sedan återvändande promenad längs ungefär samma rutt, med undantag av att vi också tog en liten sväng ner mot Skeppsbron och sedan upp förbi Malmö Live.

Julsageträff 2023

På kvällen var det dags för ännu en julsageträff med skrivgänget, vilken avhölls i Folkhemmet i Östra Hoby. Samma plats som det varit de två tidigare åren. Vi fick som vanligt ta del av ett antal nyskrivna julsagor och till och med en smått unik nyskriven julvisa – Mordnatt råder, tyst det är i huset – samt diverse medhavt julgott. För egen del var detta den trettonde träffen.
VĂĄra julsagor (”Sets hemlängtan” och ”Välkommen Sara” är i dagarna utgivna som e-noveller)
(två av bilderna i collaget är lånade av Marianne Gunve)