Välmående gäster i restaurangen

Vi kan glädjas åt många gäster i restaurangen. De sedvanliga fåglarna, talgoxen, pilfink och blåmes, men även en och annan domherre, gulsparv och grönfink och en hel drös bergfink. En och annan duva och till och med fasan syns här emellanåt. Men de gäster som kanske jag uppskattar allra mest, är två synnerligen välmående ekorrar. Givetvis också ”våra” rådjur, som dök upp igen idag. Blev dock lite fundersam, då det enbart var den vuxna honan och ett av kiden. Får mig genast och undra om det har hänt det andra kidet något. Det är också lite märkligt att honan fortfarande tydligen inte har stött bort ungarna.

Variationer i restaurangen

Vi kan notera ytterligare gäster i Restaurang Kvidevitt den här säsongen. Koltrasten är här dagligen, och trots att det egentligen är en vanlig fågel, har vi sällan sett den vid restaurangen tidigare år.
Idag dök även fru och herr Stenknäck upp. Brukar heller inte höra till vanligheterna här. Bergfink har vi förvisso haft tidigare år också, men aldrig i sådan mängd som det är nu. Femton till sådär tjugofem av den arten har jag räknat!
Men trots att vi har fågelborden några meter utanför vårt uterum, är det inte helt lätt att fotografera. Så fort man tar ett eller två steg mot fönstren, försvinner alla fåglarna. Sen dröjer det lång stund innan det till slut återvänder.

Restaurang Kvidevitt öppnar igen!

Vår fågelrestaurang har inte varit igång på flera år, helt enkelt eftersom vår lille Mogwai tillbringade mycket tid utomhus, och i egenskap av katt var det också naturligt att han fångade fåglar lite då och då. Men det fanns även en grannkatt som ständigt satt och bevakade fågelbordet. Den katten finns heller inte längre.

Som lite tröst när vi nu inte längre har några husdjur, kanske åtminstone fågellivet i området, och förhoppningsvis även ekorrarna, kan på sitt vis fylla det tomrummet.

Så idag rev jag den ”tillbyggnad” vi haft sedan vi åkte på semester till Madeira i november 2018. Fräschade upp och fyllde på mat, och kan därmed konstatera att Restaurang Kvidevitt åter har öppnat!

Skogstomt – utanför våra fönster II

Vi bor i skogen … ingen tvekan om det! Utsikten från våra fönster när vi äter kvällsmat.
Och medan jag plåtade dovhjortarna, stod råbocken bara några meter utanför vårt uterummet och betraktade mig!

Skogstomt – utanför våra fönster …

Det är en härlig tid nu, åtminstone de tillfällen då solen visar sig mellan molnen, och får allt det gröna i vår trädgård att riktigt glittra. Vår lilla granplanta är full av skott. Mogwai sitter gärna under paradisbusken och spanar över omgivningen. Med jämna mellanrum kommer ”våra” rådjur på besök också, och stärker känslan att vi faktiskt bor i skogen.

Vår vilda trädgård

Just nu blommar det som bäst i vår vilda trädgård. Vi har inga anlagda och välansade rabatter. Det mesta får växa fritt. Till skillnad från de flesta av våra grannar har vi ökat antalet träd. Är det skogstomt, så är det.
När jag trampar omkring i det höga gräset, funderar jag kring idén om att en gång för alla använda den stora mängd marksten vi har här. Vi hämtade hem det för tio år sedan, men det blev aldrig av att vi använde den.
Nu har jag lite idéer om hur man skulle kunna använda den. Vi får väl se.

Morgon i trädgården

Uppe tidigt denna söndagsmorgon. Kanske i tidigaste laget för dagens aktivitet. Men däremot behövs det inför morgondagens tripp. Ska stiga upp halv fem på måndagen, så jag behöver vara trött tidigt ikväll, så jag kan somna.

Så fick jag ju åter igen se ”våra” båda rådjur, som ofta besöker vår trädgård. Särskilt tidigt på förmiddagarna. Syns att de håller på att byta vinterpälsen.

Höstträdgård

Det är väl just nu som höstfärgerna är som finast, men när tiden inte riktigt räcker till får man väl nöja sig med en liten runda i trädgården.

Kan också lite glädjefyllt konstatera att de plantor vi satt för några veckor sedan, ser ut att ha klarat sig väl.

En gran och en bok som vi planterade den 21 september, och en annan gran och en cypress som hamnade i vår jord den 5 oktober. Just boken är kanske lite svår att säga något säkert om just nu. Blir kanske först till våren som vi vet om den klarat sig. Men de båda granarna har till och med skjutit nya skott.

Regn, datorblåsning och nya äventyr i Thiramaar

Precis som väntat var söndagen den sista riktiga sommardagen, och det utlovade regnet kom mycket riktigt faktiskt redan under natten till måndagen. Vad passar då bättre en dag med ihållande regn, än att passa på och blåsa datorn. Alltså att genomföra återställning av systemet. Något jag inte gjort på 2½ år! Det mesta av dagen gick åt till diverse förberedelser inför blåsningen, som jag sen verkställde lagom till kvällen. Sen följer ju allt arbete med att återinstallera all programvara och anpassa datorns funktioner och innehåll utifrån mina behov och önskningar.

I övrigt arbetar vi just nu för fullt med att få till några fler noveller om Thiramaar! Nya spännande planer ska verkställas.

Eftersom den här dagen faktiskt erbjöd uppehållsväder, passade jag på att klippa gräset och därmed också inviga den nyligen införskaffade grästrimmern. Kunde notera att vi faktiskt har egna vindruvor i vår trädgård. Eller ja, en klase med i stort sett mogna druvor, men jag tror de mest är dekorativa.

Vår kvällsmat idag bestod av en ovanligt smaskig äpplekaka, med (nästan) vildäpplen, havre, kanel och valnötter.

Ibland blir det inte som man tänkt sig …

Det är inte alltid tillvaron löper på planenligt. Kort kan jag nog säga att inte mycket av det som planerats för den här dagen blev så som det var tänkt.
En del tänkta uppgifter vid skrivbordet fick stå över, liksom en del andra planer i hemmet. Även fotoklubbens Trollskogsträff fick vi stå över!
Men i morgon är det nya tag – då ska inlagor färdigställas, E-böcker konstrueras, hyllor monteras och gräset klippas!