Att kunna landa …

De senaste dagarna har jag försökt anstränga mig att verkligen komma vidare i mordhistorien. Avverkade fem kapitel igår med genomläsning, och det kan nog bli ungefär samma idag. Genomläsning för alltid det med sig att man kan utveckla historien och förhoppningsvis göra det intressantare och mer spännande.

För närvarande är manuset 55 750 ord långt, och det finns flera oskrivna ”sidospår” som än så länge bara finns i tankarna. Gäller bara att få till dem och få in dem på rätta platser i berättelsen. Det finns många idéer, men måhända är just den här berättelsen lite mer komplicerad, i sin form av mordhistoria med flera olika trådar som ska bidra till att göra historien lite invecklad, och komplicerad att lösa för den särskilde utredaren Melinda Back. Emellanåt även för den stackars författaren.

Det är samtidigt lite angeläget att jag faktiskt kan bli klar med den här femte delen. Dels eftersom det ju faktiskt nu är två år sedan bok nummer fyra kom ut i serien Legender från Thiramaar. Men dels också för att jag gärna vill få klart lite fler noveller om Thiramaar-världen, så vi kan fullfölja planen på en Thiramaarisk novellantologi.

Sen har jag ju även manuset till Kalla mig Chris som ligger och väntar på att få komma ut!

Tur vi snart ska stänga för semester!

(bilden har kanske inte direkt något med texten att göra, mer än att den kan symbolisera känslan att man så småningom ska kunna landa med ett färdigt manus – bilden är tagen i Snogeholm för X antal år sedan)

Föredrag – Idag kan det kvitta

Idag var vi inbjudna till Boklunden i Torna Hällestad för att hålla ett föredrag för Hemvård & hälsa inom Lunds kommun. En mycket trevlig och inspirerande erfarenhet.

Det handlar om likabehandling- och mångfaldsarbete inom Vård & Omsorg. Förståelse kring religion, härkomst, kön, sexualitet, familjebildning och nära relationer. För att bygga på med mer kunskap inom detta, söker man efter någon som kan berätta utifrån ett personligt perspektiv! Det är där vi kom in, och specifikt naturligtvis när det handlar om kön och sexualitet.

Jag hoppas och är ganska övertygad om att vi lyckades förmedla den kunskapen idag.

Det här är dessutom något vi gärna gör fler gånger. Det är så oerhört givande och känns väldigt positivt att få vara med och öka förståelsen inför vad det innebär att vara en transperson. Känns alldeles extra viktigt också idag när det finns så många ondsinta och ignoranta krafter mot detta.

Och ett varmt tack till Karin, som tog det första steget till detta!

Föreläsning och bank-ID

Var ett ogjort ärende på banken för att få nytt bank-ID. Krävs några andra detaljer först, som jag inte var medveten om. Passade dock på att handla, när vi ändå var i byn.

Ägnade eftermiddagen åt att färdigställa PowerPoint och textunderlag till den kommande veckans spännande föreläsning. Kvällen ska ägnas åt fortsatt arbete med Kalla mig Chris. (uppföljaren till Kalla mig Anna) Det är mycket nu … och det är skitkul!

Pubertet, Hermods och relationsfrågor

Långsamt växer storyn fram. Det som är tänkt att bli en uppföljare till romanen Kalla mig Anna är än så länge i storlek ungefär som en normallång novell. Det fylls på lite bit för bit, men mycket handlar just nu om research, och ibland måste jag även in på områden jag kanske inte är helt hemma i. Men det är ju det som gör skrivandet så spännande. Har till och med några samtal att ringa, som jag måste försöka få tid till nu i veckan, vilka kan ge ytterligare kunskaper kring mina gamla hemtrakter.