
Lördag 25 november är det officiellt bokrelease för ”Kalla mig Anna” i samband med Bokmässan i Lunds stadshall!
Välkommen att köpa ditt signerade ex. till mässpris 90 kr!

Lördag 25 november är det officiellt bokrelease för ”Kalla mig Anna” i samband med Bokmässan i Lunds stadshall!
Välkommen att köpa ditt signerade ex. till mässpris 90 kr!

Detta är en bok som verkligen griper tag i en. Du kan inte och vill inte sluta läsa.
Det är en stark berättelse som är både sorglig och hoppfull. En berättelse med det där lilla extra!
Trots Annas motgångar i livet vet hon vad hon vill, och kämpar för det. Författaren har ett superbt språk och sidorna flyger förbi i allt snabbare takt.
En bok som jag tycker alla ska läsa. En bok som är mer än bara en bok, utan också en lärdom att vi alla är olika och att det är helt okej ❤
(Li Nolin)

Nu är boken här! Kalla mig Anna finns äntligen i lager! På nåt sätt borde man kanske vara van vid det här laget. Det här är ju faktiskt min femte egna roman som jag nu kan hålla i mina händer. Men det går inte att komma ifrån. Känslan är den samma varje gång! Nu sitter jag här igen – min roman, i det här fallet med en omfattning på 57 147 ord, och jag känner precis samma stolthet nu som jag gjort tidigare. Att det sen dessutom faktiskt bara tagit mig cirka sju månader att färdigställa den här berättelsen, är också lite speciellt. Men många och långa kvällar, varav åtskilliga i sommarvärme på altanen, med flitigt skrivande och en hel massa research ger resultat. Den här boken är nog dessutom den med allra mest research jag nånsin skrivit.
Kort beskrivet är boken på sätt och vis en parallell berättelse till mina memoarer Idag kan det kvitta. Den här boken bygger till viss del på mitt eget liv, även om det mesta i den är ren fiction, eller kanske en vision om hur mitt liv hade kunnat bli!
Nu finns den i varje fall ute i handeln, och min förhoppning är att den ska kunna bli samma stöd och hjälp för transpersoner och anhöriga till transpersoner, som jag vet att Idag kan det kvitta har blivit.

”Kalla mig Anna” är redan på väg från tryckeriet.
Det var lovat preliminärt att den skulle skickas från tryckeriet på måndag! Men den är alltså skickad redan idag!
Med andra kan vi helt säkert ha release på Bokmässan i Lund nästa helg!


Nu när Kalla mig Anna är skriven, färdigredigerad och uppladdad till tryckeriet, är meningen att jag åter ska ta tag i Ashas sten. Men dessförinnan ska jag dock försöka få till min julsaga inför årets traditionella julsageträff i december. Dessvärre är det väldigt tunt med idéerna! Har skrivit en så kallad ”tiominutare”, som är ett knep jag tar till ibland för att försöka få till en berättelse. Sätter timern, och bara skriver så långt jag hinner på tio minuter. Ibland går det, ibland går det inte alls. Men … försöket igår gav åtminstone en text som kanske kan bearbetas. Vi får väl se. Hur som helst – mellan Anna och Asha kommer julen … eller nåt!

Ännu en vecka har passerat, och det viktigaste jag har att notera är självklart det faktum att min roman Kalla mig Anna är klar och skickad till tryckeri. Med den är min femte egna roman på väg ut i bokhandeln! I sedvanlig ordning följer också den där märkliga tomhetskänslan efter att i månader ha tillbringat nästan all tid i den världen som i det här fallet är Annas. Plötsligt ska jag återvända till min egen tid. Det blir dock antagligen bara för en kort tid. Ska strax ta tag i Ashas sten, och därmed alltså ge mig iväg till Thiramaar.
Under den här veckan har vi äntligen kunnat rätta till, tror jag, försummade familjerelationer. Precis i rätt tid, när släkten meddelat sorgligt besked, som gör familjebanden kanske lite mer betydelsefulla.
Fotoklubbens årstävling har redovisats, och det är roligt att kunna konstatera att några av våra nya medlemmar fått visa sig lite extra. För egen del blev det fjärde plats både i kategori Färg och Svart-Vitt, och i Kollektion blev det femte plats.
Jag kan ju dock inte undgå en liten fundering kring just det där med att bildtävlingar alltid är upp till betraktaren. Min fjärde plats i Färg, bilden jag kallar ”Follow me son” har jag tävlat med även tidigare. Den har blivit uttagen till visning i RIFO 2018, finns med i årets upplaga av RSF Årsbok, och år 2015 fick jag dessutom en så kallad Cover på bildsajten Youpic, och bilden har visats mer än 140 000 gånger över hela världen. Samma sak gäller för min bild ”Golden summer shower” som också har valts ut till Cover på Youpic och den har visats mer än 198 000 gånger. Den bilden kom inte ens med i klubbens årstävling.
För övrigt har vi firat tolv år som förlovade – en av de där händelserna i livet som är så viktiga. Den där dagen när vi skrev 11.11.11 som dagens datum, kunde vi i brist på något vettigt ord att beskriva händelsen med, utbrista supercalifragilisticexpialidotius! Ungefär så!

Novellversionen publicerades i mars det här året. Då hette den Vad ska jag kalla dig? och var då en något omarbetad novellversion av det som tidigare publicerats i samlingen Transvoices, där den kallades Förlorade år. Men sen var siktet inställt på att det skulle bli en roman av det. Sen det beslutet togs har jag levt med Anna i arbetsrummet, i värmen på vår altan hela vägen in mot slutet av september, och vid ett antal tillfällen på olika caféer i Malmö och även Sjöbo. Och nu är det klart. Berättelsen om Anna, som i vissa avseenden hänger ihop med min egen livshistoria, är klar. Och som det känns, blev det en ganska tajt berättelse. Faktiskt bättre än jag vågat hoppas. Efter en hel del research är jag äntligen i mål. Och nu är manuset uppladdat till tryck, och förhoppningsvis kan vi ha release för boken Kalla mig Anna i samband med Bokmässan i Lund den 25 november.

Idag blev jag klar med inlagan! Alltså – Kalla mig Anna är redo att gå till tryck! Fatta hur stort det är! Alltså – kanske man vid det här laget borde ha blivit lite van, och kanske mest lite lojt konstaterat … typ … jaha, så var alltså ännu ett manus klart att förvandlas till en bok. Har ju faktiskt varit där några gånger nu. Men ändå … det är alltid en speciell känsla när ens text som man under lång tid har kämpat med, våndats, funderat, diskuterat med kärleken, tvingats till plågsamma åtgärder typ kill your darlings, ägnat timmar åt research, eller bara skrivit så att tangentbordet nästan har blivit glödande, äntligen är att betrakta som färdigt. När man befinner sig i det där obönhörliga läget då man vet att när jag vaknar i morg0n är jag i ett vakuum. Det vakuum som uppstår när min fiktiva värld plötsligt är fullbordad och därmed samtidigt upphör att existera. Det är nu jag ska lära mig att leva, i det här fallet, utanför sjuttiotalets Malmö och samma tidsperiod Casablanca. Det är nu jag ska återvända till nutiden och försöka leva som om allt är som vanligt. Men det är också nu jag påpassligt släpper Anna loss, och själv beger mig in i Thiramaar, och hänger mig åt den humoristiska fantasyvärlden istället.

Så sitter man här igen … ett arbete jag kommit att uppskatta mer och mer.
Även om det innebär en del frustrerande och osäkra hanteringar, så är det ändå ett väldigt spännande arbete. Det är ju faktiskt ett av de sista stegen innan min bok blir verklighet. Inlagan skapas, med allt vad det innebär, och man är redo att ladda upp till tryckeriet.
På det följer arbetet med att registrera boken hos Bokinfo, och sen bara väntan …
Hoppas den levereras före den 25 november …!