Utflykt på Österlen (Ja-Må-Vi-Leva 2020)

För nionde året i rad har vi tillsammans med några av våra käraste vänner firat våra respektive födelsedagar i det vi kallar ”Ja-Må-Vi-Leva”. I år blev det en utflykt på Österlen, som vi inledde på Backagården på vägen mellan Kåseberga och Löderup. En god fika med räkmackor och öl, och sen en trevlig titt på den härliga interiören där. Ett mysigt ställe, med en hel del gamla prylar och fantastiska växter. Efter detta fortsatte vi ut till Löderups camping, mest för att jag ville stilla min nyfikenhet över hur det egentligen såg ut där nu för tiden. Jag hade några övernattningar i husvagn där under några år i början av 2000-talet, och för varje år man kom dit hade havet slukat en del av stranden. Vi körde vidare, och hamnade i Hagestad naturreservat där vi tog en promenad ner till stranden. Det blev förvisso en något begränsad promenad, eftersom det var ganska blåsigt, och dessutom började regna. Så gick färden vidare, igenom Skillinge och bort till GislövsHammar. En liten, med betoning på liten, by eller snarare hussamling alldeles vid havet, där man i kalkstenen runt bukten högg ut sten till kvarnhjul under 1800-talet. Efter detta besök gick färden tillbaka i västlig riktning, där dagen avrundades med god mat på Store Thor i centrala Ystad.

Tjuvar i vårt bostadsområde!

Vi har uppenbart tjuvar i Karups Nygård. Någon har idag (8 juli) gjort sig till tjuv för en paket från Apotea värd 50kr, som tidningsbudet hängt på vår låda! Man har alltså sänkt sig till en bottennivå och stulit en paket utan att egentligen veta vad den innehöll. Skulle nu samvetet mot förmodan infinna sig och kanske ge huvudvärk, så kan tjuven i fråga kurera sig med de tre askar huvudvärkstabletter paketen innehöll. Kan även plåstra om mindre sår som kanske uppstår vid framtida tjuverier, med de plåster som också fanns med i paketen. Dessvärre innehöll det ingen medicin som skulle kunna omvandla en tjuv till en anständig person som begriper att man ska ge fan i andras egendom.

Brocyklingen 2000

Har faktiskt missat att notera detta lite speciella jubileum!

Den nionde juni i år var det tjugo år sedan jag var en av de tusentals som äntrade cykeln och trampade de totalt 34 kilometrarna över Öresundsbron till Danmark och tillbaka igen. Det var en unik upplevelse på många olika vis. Det var första och sista gången det var möjligt att cykla till Danmark. Vädret veckorna innan loppet hade varit ganska dåligt. Regnigt och blåsigt och kanske typiskt svenskt juniväder. Det var till och med så att jag nästan började ångra att jag anmält mig. Men den dagen det var dags hade vädret slagit om helt. Det var strålande solsken och klarblå himmel och praktiskt taget vindstilla. Till och med ute på sundet. Det hela var en fantastisk upplevelse, och det gick förvånansvärt lätt att cykla hela sträckan. Lutningen upp mot högbron var heller inte särskilt besvärande, trots att man från danska sidan har en stigning från tunneln där man befinner sig tjugo meter under havsytan upp till högbron som är sjuttio meter över havsytan. Totalt alltså en stigning på nittio meter! Det var också en märklig känsla att cykla genom tunneln, och veta att man hade cirka tjugo meter havsdjup över sig! Att stå uppe på högbron mellan bropelarna, som dessutom är Sveriges högsta byggnad, och njuta av utsikten över sundet var också en upplevelse. Brocyklingen var en upplevelse utöver det vanliga, och något jag helt klart hade velat uppleva igen. Men tyvärr lär det ju nog aldrig ske. Jag minns också att när vi kom tillbaka till den svenska sidan fanns både ork och lust att kunna vända, och köra tillbaka en andra tur om det bara varit möjligt.

Semestern snart slut!

Det här är den sista semesterdagen! Fyra veckor har som alltid rusat förbi! Vi har inte rest, men det har ändå varit fyra fina veckor! Vi har varit på fotoutflykt på Österlen, spontanutflykt till Varbergs fästning kombinerat med ett lyckat köp av ”nya” skrivbordsstolar och Vikingamarknad vid Foteviken. Dessutom vår fina tradition ”Ja må vi leva” tillsammans med några av våra käraste vänner, som i år blev en härlig tur till Ven. Ett besök hos andra kära vänner i Blekinge, som också håller på att bli en tradition. Besök av barn och barnbarn och ett trevligt födelsedagsfirande på en av våra favoritkrogar Blentarps byakrog. En trivsam spontant påkommen helkväll med bio och god räksallad i Malmö. Och självklart en hel del skrivande också. Dessutom något så ovanligt som i stort sett soligt och varmt väder under alla fyra veckorna!

I morgon är det söndag, och då är jag ju alltid ledig, och på måndag är det dags att återvända till vardagen! Trist javisst! Men å andra sidan har vi en väldigt spännande och händelserik tid framför oss. Närmast under augusti har vi en del kontakter med media, bokreleasefika och även liknande arrangemang på bibliotek. I slutet av augusti är vi inbjudna att hålla föredrag på Skrivinspo i Malmö. Och dessutom är det meningen att den länge efterlängtade badrumsrenoveringen här hemma ska komma igång under augusti. I september är det konsert i Köpenhamn med Jeff Lynne och hans ELO, och så naturligtvis bokmässan i Göteborg sista helgen den månaden. I oktober är det dags för ännu en konsert med coverbandet Brit Floyd på Malmö Live! Och så i november blir det två sköna veckor med rekognocering i Portugal! Så man kan nästan stå ut med att semestern är slut – för den här gången.

Spännande höst

Trots en ovanligt varm majmånad, är vi bara i början av sommaren. Ändå kan jag redan nu konstatera att det blir en spännande höst att se fram emot. Först konsert med Jeff Lynne och ELO i Danmark. Sen ytterligare konsert med coverbandet Brit Floyd som troligen är det närmaste Pink Floyd man kan komma, på Malmö Live.
Och ovanpå detta två veckor i Portugal, under höstens tråkigaste månad november.
Ja, förutom då bokreleaser och sådant förstås.

Lång färd

Idag har vi gjort en resa som blev avsevärt längre än vi någonsin kunnat föreställa oss.
En tur som normalt brukar ta cirka fyra timmar, tog den här gången tio timmar!
I utkanten av Höör ser jag i backspegeln hur en polisbil med blåljus hastigt dyker upp efter en kurva. Som jag alltid brukar göra när jag ser utryckningsfordon styr jag bilen ut åt höger för att lämna plats. Ögonblicket efter dyker polisbilen in rakt framför mig för att svänga in på Södra Rörumsvägen med resultatet att jag rammar honom rakt i hans högra sida, så att han får rejäl sladd på bilen. Jag hann formulera en fråga i mina tankar – vad i hela friden har jag gjort för att bli prejad av en polis!? Ja, ingenting naturligtvis. Han gjorde en helt tokig felbedömning av situationen, och utryckning eller inte, så måste ändå vissa trafikregler gälla. Man svänger inte in mitt framför en bil på det sättet. Allt gick så otroligt fort, att jag inte ens vet om jag hann bromsa något.
Jag kan i vilket fall som helst komma på betydligt bättre sätt att inleda julfirandet på. Nu blev det bärgning av bilen, taxi till Lund för att hämta jourbil, akuten för min kärlek, som dock lyckligtvis klarade sig med enbart lite ömhet.
Och en rädd hund.
Och så naturligtvis allt som tillkommer med bilreparation, hyrbil och så vidare.
Å andra sidan – om man nu absolut måste krocka kan det kanske vara en fördel att göra det med polisen. Då kan man ju vara säker på att de är snabbt på plats.

Bästa utdelningen hittills

Lördagens loppispremiär för säsongen på Marknadsplatsen i Sjöbo blev också den bästa hittills, rent inkomstmässigt! En bra bit över 50 sålda Lp-skivor plus en del annat, innebär en skaplig slant att lägga till semesterkassan och höstens planerade resa!
IMG_0156

Loppis

I morgon inviger vi årets säsong med bakluckeloppis på Marknadsplatsen i Sjöbo! Släpet är lastat. Det blir lite ”fyndmarknad” med Lp-skivor och vad som finns kvar av min cd-samling.

Återstår att se om årets säsong blir lika givande som förra året, då vi ju faktiskt fick ihop större delen av vår höstresa till Rom.

2015-08-22 11.36.45

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Bilden från vår bakluckeloppis på marknadsplatsen 22 augusti 2015.)

Det är mycket nu…!

Även om det fortfarande i ”min värld” är sommar och är så, så länge naturen är grön, så måste man väl ändå tillstå att hösten närmar sig.
Men å andra sidan är det så mycket på gång framöver, att det faktiskt inte gör mig så mycket. Även om jag egentligen hade velat ha vår och sommar året om.
Den kommande veckan är det dags för höstens första medlemsmöte i fotoklubben, och med den tar arbetet inför höstens stora fotobegivenhet, klubbens utställning på Sjöbo konsthall, fart på allvar. Dels med allt arbete för klubbens räkning och dels för egen del med att välja ut bilder.

Den senaste tiden har vi deltagit i flera loppisar och därigenom kunnat avyttra en hel del onödiga prylar. Den kommande helgen har vi ytterligare en bakluckeloppis, där jag även ska prova på att sälja ut mina gamla vinylskivor.
Helgen därpå är det dags för kusinträff.

Efter det får vi börja så smått att förbereda för vår kommande höstresa.

Kort och gott – det blir en aktiv och händelserik höst.