Den här söndagen inleddes med trevliga gäster till förmiddagsfikat, som förhoppningsvis ska leda till lite extra uppmärksamhet för vårt förlag. Sen har jag färdigställt bildvisningen jag ska ha vid vårt nästa medlemsmöte i fotoklubben. Hoppas på många deltagande medlemmar.
Efter kvällsmaten satt vi kvar i uterummet och lyssnade vidare på vår pågående ljudbok (Sorgfågel sjunger av Emma Olofsson) samtidigt som vi ägnade oss åt fortsatt målande. För egen del behövs nog mer övning, men det sägs ju ge färdighet …
Det har nästan blivit tradition nu att vi i december drar iväg med några glada fotoentusiaster från Sjöbo Fotoklubb för en stadspromenad i ett julpyntat Malmö. Idag var det dags igen, och jag tror nästan att det var rekord i hur många som deltog och bidrog till att göra utflykten trevlig. Tolv glada medlemmar!
Precis som vanligt utgick vi från Triangelen, följde Södra Förstadsgatan, Södertull, Gustav Adolfs torg, Södergatan, Lilla torg och sedan ner mot Västra hamnen. Idag blev det dessutom ett besök på Story Hotel Studio, för att kika på Michael Nilssons (en av klubbens medlemmar) fina fotoutställning med konsertbilder. På detta en stärkande fika på Coffée House på Centralstationen. Sen promenad tillbaka till Triangelen.
Skrivandet för närvarande går sådär. Har gjort några försök med Morden i Thiramaar (femte romanen i serien), men det har bara blivit några kortare stycken. Det saknas konstruktiva idéer! Vi har skrivit och bearbetat årets julsaga inför den årliga träffen som ska vara nu på torsdag. Dessutom har vi dammat av och fräschat upp några tidigare julsagor, och publicerat som E-böcker lagom inför julen.
Har avverkat både medlemsmöte och styrelsemöte med fotoklubben den här veckan, och den viktigaste frågan att diskutera har varit den om lokalen. Alltså var vi framöver ska hålla till med våra möten. Tror vi har hittat en bra lösning.
För övrigt har det varit en relativt stillsam vecka, då vi också unnat oss att kolla in några filmer; A man called Otto, Finding Forrester och Gifted hands.
Och så har jag fått den årliga sammanställningen från Spotify över hur mycket musik jag har konsumerat, och vad jag lyssnat mest på. Har lyssnat i 95 694 minuter, på sammanlagt 9 736 olika låtar. Den låt jag spelat mest är Liberation av James Newton Howard. Det är musik ur den fantastiska miniserien All the light we cannot see som vi såg i vårt nyårsmaraton senaste nyårsafton. En serie som berörde, och som faktiskt levt kvar hela året som den bästa ”filmen” vi sett. Ja, trots att det alltså egentligen var en serie (cirka fyra timmar lång)
Häckeberga – så otroligt många barndomsminnen jag har med den skogen. Året runt under alla årstider besökte vi den. Lek, promenader, bocciaspel, skidåkning, skridskor och tefat. Ändå – Häckeberga kvarn har jag aldrig sett. Förrän nu när en av våra kreativa medlemmar i fotoklubben drog igång en utflykt dit, denna kyliga men mestadels soliga novembersöndag. Triggade till och med igång lite skapelselusta! Tack Camilla i Sjöbo Fotoklubb!
Jag har bott i kommunen i 38 år. Har kört förbi ett flertal gånger, och har till och med varit spekulant på ett hus i Eriksdal. Ändå har jag aldrig tidigare besökt Fyleverken. Men i söndags blev det av, tack vare en av våra driftiga medlemmar i fotoklubben, som arrangerade en utflykt dit. På det har kärleken och jag gjort ytterligare utflykter dit. Så plötsligt har jag varit där tre gånger! En fantastisk och fascinerande plats, väl värt ett besök. Utöver det har veckan föga förvånande mest handlade om skrivande! Just nu är det främst vår novellantologi Löftet som gäller. Vi håller för fullt på med korrekturläsning, och kan också konstatera att det kommer att bli en tjock bok! Någonstans mellan 405 och 430 sidor! Nu vill vi skynda oss att få den färdig. Planerad utgivning är fram på vårkanten nästa år. Arbetar också för fullt med att göra om inlagor till mina Thiramaar-böcker, för att vara förberedd när det är dags att beställa nytryck, då dessa ska gå över i konceptet Bookbox! Vi har anmält till en av årets trevligaste bokmarknader, och håller nu tummarna för fullt att vi kommer med även i år. För övrigt har jag varit på ännu en behandling – den sjuttonde i ordningen – på Hudkliniken i Malmö.
Sen håller jag på för fullt att försöka förbereda mig mentalt för mitt kommande uppdrag som samtalsledare vid bokmässan i Lund den 16 november. Men fram för allt försöker jag också förbereda och stärka mig själv inför den kommande veckans viktiga möte. Lite viktiga samtal om vårt hem har vi också hunnit med. Och så avrundar vi veckan med att definitivt lämna sommaren bakom oss för den här gången. I morgon när vi stiger upp har vi halkat bakåt en timme igen. Suck!
Det erbjöds ungefär lika fint och milt höstväder idag, som igår. Så vi bestämde oss för ännu ett besök vid Fyleverken. Lite för att passa på innan de sista höstlöven lämnar träden. Idag gick vår runda till den lilla sjön. Fascineras och förundras över den spännande miljön. Självklart intog vi medhavd fika på plats också.
Eftersom eftermiddagen erbjöd soligt och milt höstväder, valde vi lite spontant att göra en utflykt med medhavd fika till Fyleverket i Eriksdal. Det blev därmed andra besöket där på kort tid för min del. Var ju där i söndags med fotoklubben. Det är ett fascinerande och naturskönt område. Inte minst är den gamla förfallna gården uppe på höjden spännande. Trampar omkring medan det skissas upp fantasifulla bilder i huvudet om hur det kan ha sett ut. Många frågor – varför har det lämnats åt sitt öde? När lämnades det? Hur såg det ut under sin glans dagar? Idag är det svårt att föreställa sig den miljöfarliga industrin som bedrivits här, när man vandrar längs branterna med utsikt över den vackra sjön.
Denna soliga söndagsförmiddag gjorde fotoklubben en härlig utflykt till det gamla kvartsverket i Eriksdal, arrangerat av Michael Nilsson. Ett stycke ljuvlig natur, och ett fint exempel på hur naturen städar upp efter människans framfart. Kort och gott – härlig natur, vackert väder och trevligt sällskap. Jag har bott i kommunen i 38 år, och tänkt många gånger att jag ville besöka det här stället. Men det har aldrig blivit av! Nu kan jag äntligen kryssa av detta från upplevelselistan! Och samtidigt lägga till det på listan över platser jag gärna vill återvända till.
Ett tag efter en sen frukost, som dessutom innefattade en ganska ingående samtalsstund om ett nytt bokmanus, tog vi en höstpromenad i ”vår skog”. En bit in i oktober och faktiskt dryga sjutton plusgrader mitt på dan, gjorde att det blev en lite svettig promenad, eftersom man klätt sig en aning för varmt. Det blev dessutom mer svampplockning, vilket gav cirka sex och ett halvt kilo blandat Karl Johan och diverse soppar, orensade. I slutänden landar det på runt halva den vikten.
Vi tog en promenad i den lite annorlunda skogen vid Simontorp utanför Blentarp. Plockade svamp, och det blev en liten blygsam skörd av kantareller, och desto större skörd av olika soppsvampar. Därtill några intressanta höstbilder. Den här skogen är lite speciell med lite annorlunda typer av träd, men också att solen ofta faller lite annorlunda här.
