Andra dagen på Malmö Pride, och egentligen gjorde det inte någon större skillnad att vi flyttade bordet. Ja, mer folk i rörelse förvisso, men försäljningen var nog ändå bättre under gårdagen. Får väl bara hoppas att det blir bättre under morgondagen. Fan vet hur stor skuld det där förbaskade fotbolls-EM har?! Trots allt lossnade det under de sista timmarna. Sen är det ju bara så att medverkan vid Malmö Pride är inte enbart inriktat på att sälja massor med böcker. Det handlar också om kontakter, möten med spännande och fascinerande människor och rentav en förlängning av inriktningen att verkligen få vara som man är. Under kvällen konstaterade jag dessutom att min självbiografi Idag kan det kvitta nu har sålt slut i Internethandeln! Är det en följd av vårt föredrag igår, eller är det rena tillfälligheter? Och så fick vi en ny musikalisk liveupplevelse på plats, som resulterat i ett nytt namn i Spotify-spellistan – Aaron Sibley!
Dag ett på Malmö Pride avlöpte ganska lugnt. Nästan för lugnt! Det var ganska sparsamt med besökare. Sen hade vi hamnat i en hörna längst ner i lokalen, där tanken från arrangören förvisso var vettig – att man samlade alla bokhandlare i ett utrymme med lite extra sittplatser. Problemet med det blev att vi hamnade lite i skymundan, och det blev ganska folktomt. Så när vi hade cirka två timmar kvar av den här dagens verksamhet, fick vi ordnat så att vi kunde flytta vår bokbord. Så nu sitter vi mer liksom i smeten!
Vårt föredag gick helt enligt planerna, och de som kom och lyssnade, tyckte det var ett bra föredrag. Det resulterade ju också i några sålda böcker.
Och vi har fått bekräftat ännu en gång att vår föredragsmodell – där vi berättar tillsammans och stundvis pratar med varandra, och försöker göra det hela så spontant som möjligt, helt klart går hem!
Idag kom Tillbaka till Skärsjön – tredje och avslutande delen i sviten Det hände vid Skärsjön, från tryckeriet. I tid inför den kommande helgens Litteraturrunda. Alltid lika spännande och inspirerande att få packa upp och få se sina egna böcker i tryck.
För övrigt har jag varit vid Regementsgatan i Malmö igen.
Popcornsgräset är redo för altanen! Så nu väntar vi bara på värmen! Det gör nog våra återkommande gäster också, nu när de håller på att lägga av sig vinterpälsen. Det är onekligen en lite speciell känsla att sitta sådär knappt två meter ifrån dem och fotografera med mobilen. Livet i skogen!
Och så är det väntans tider igen – del tre i Skärsjö-sviten är skickad till tryck!
Har haft ännu en intensiv arbetsdag, som främst kretsat kring E-boksproduktion. Först och främst handlade det om att publicera E-bokutgåvan av Sommaren vid Skärsjön, del två i sviten Det hände vid Skärsjön. Detta samtidigt som jag är mitt uppe i korrekturläsningen av del 3 – Tillbaka till Skärsjön – som förhoppningsvis snart ska vara klar att lämna till tryckeri. Sen har det även handlat om produktion av några noveller i E-bokformat, som ska publiceras under den närmaste veckan. Har uppdaterat uppgifter om mina fantasyserier och skickat till Fantastik-Rådet. Har uppdaterat information på Belvida Bells hemsida om vår nya novelltävling Löftet. Sen har jag även hunnit med att beställa ny ”fotbeklädnader” på rekommendation från Zalando. Har sökt lite mer bilder i AI, och kan konstatera att Microsoft Bing AI-generator och jag har ganska skilda uppfattningar om hur en gråhårig medelålders magikerkvinna ser ut. Känns som att det bara var hårfärgen de fick rätt på.
Nu ska jag koppla av resten av kvällen tillsammans med Asha och de andra figurerna i Thiramaar. Ja, och självklart också i sällskap med min vackra kärlek, som alltid.
Vi har fått lite falska vinkar om att våren är här, mer eller mindre. Men under dagens cykeltur kändes det absolut inte så! För att tala klarspråk – det var svinkallt! Och blåsigt. Så det var särdeles ljuvligt att få återkomma till stugvärmen, och ägna övriga dagen åt fortsatt korrekturarbete med Tillbaka till Skärsjön och uppdatering av Belvida Bells hemsida. Kvällen ägnades helhjärtat åt fortsatt genomgång av romanen om Asha. Den som nog kommer att döpas om till Dödsgudinnans ögonstenar. Och nä … vi har fortfarande inte sett Mello!
Den kommande veckan ser ut att bli lite extra spännande, med ett teamsmöte på måndag som med lite tur kan leda till något riktigt häftigt, ännu en tur till Slottstaden på tisdag, och ytterligare några noveller att publicera. Och så ett möte med en av de kompisar jag känt längst i mitt liv.
Recension av Ingrid Brink, skrivpedagog Skillinge 20 september 2023
Sommaren vid Skärsjön är den andra boken i en trilogi skriven av författarna Andie och Snezana Lindskog. Boken inleds med ett brev mellan de två älskande kvinnorna Elsa och Britta.
Boken handlar om den kärlek som de båda kvinnorna upplevt sedan de träffades som flickor och växte upp som systrar under den första hälften av 1900-talet. Den berättar om hur syskonkärleken mellan fosterdottern och dottern till en relativt välmående familj förändrades och växte till en kärlek mellan två vuxna kvinnor. Vi läsare får följa med och kryssa mellan problemen som en sån relation betydde på den tiden i en liten ort. Vi blir delaktiga i smusslandet, hemlighetsmakerierna och den förtvivlan det innebar för de båda innan de äntligen vågade erkänna för sig själva och lite senare för den andra att det var kärlek de kände. Det är inte lätt ens för en medveten ung människa att reda ut begreppen när det gäller en sån komplicerad relation som två nästan-syskon och en förälskelse. Är man syster eller någon man ”får lov” att älska? Flickorna blev goda vänner med ett par trevliga pojkar som gått igenom samma problematik och de fyra började planera för en framtid tillsammans. En framtid där samhället kunde acceptera dem och samtidigt ge dem möjlighet att leva med sin kärlek. Eller fanns det ingen framtid?
Boken går långsamt fram i handlingen, händelserna kan vid ett första ögonkast förefalla lite för vardagliga och för enkla för att stötas och blötas. Man tänker lätt att här frodas ingen dramatik. Men då har man bedragit sig! Jag upptäckte att det är just den här grå vanligheten, den lugna lunken, som gör boken så fascinerande. Den är en uppfriskande bit av debatten idag som alltid handlar om det extrema, de dramatiska ”fallen”, ”offren”. För mig som heterosexuell är de homosexuellas problem långt borta. En djupare kontakt med problem som de här fyra unga har tampats med låg och ligger långt borta från min egen verklighet. Jag är utlämnad till den offentliga debatten och det som går att läsa i tidningar och media. Men det vi behöver är att bli påminda om den vanlighet och värme som rätt och slätt helt vanlig kärlek innebär. Och att den homosexuella kärleken på det viset inte är speciell när man jämför den enligt normen. Boken är en skildring av kärlek rätt och slätt. En vanlig kärlek med klänningsfållar och matsäckskorgar, med förlovningsbestyr och ”vad ska grannen tänka”. Precis så som livet, är även den här kärlekshistorien långsam och stadig, en berättelse om hur man kommer över stora trösklar i livet, hur man löser oöverstigliga problem genom att bara vara och se tiden an.
Snezana och Andie har lyckats, med sin lite långsamma berättarstil, fånga just detta. De har på ett fint och äkta sätt fångat tidens långsamhet, den tidens språkbruk och tankesätt både hos de två paren och deras närmaste omgivning. De ger en mycket trovärdig bild av hur den kunde upplevas i ett samhälle där det inte fanns någon plats alls för homosexuell kärlek. Jag tycker också att just deras sätt att berätta, här och i den tidigare utgivna boken i trilogin, är ett tungt vägande argument i den stora debatten som förs på nutidens mediabarrikader. Kärlek är kärlek oavsett läggning och preferenser. Med alla problem och hinder, men MED glädje och värme. Jag väntar ivrigt på den tredje boken!
Den här veckan har så här långt varit ovanligt intensiv. Efter en helg då jag kunde fira såväl två år sen mitt namn blev officiellt, som ett år sen min självbiografi kom ut, och mina mörkläggningsgardiner för gott var upprullade, har det enbart varit fortsatt intensivt.
Fram för allt tisdagen var proppfull med bra händelser. Bok nummer två i vår gemensamma HBTQ/Feelgood-svit Det hände vid Skärsjön levererades.
Under dagen fick vi bekräftelse från kommunen om vår plats på Mikaeli marknad den 7-8 oktober, och senare samma dag blev det klart med ett nytt hemsidesuppdrag. Likaså klart med en kommande installation av luftvärmepump i arbetsrummet, så att vi därmed kan montera ner de kostbara el-elementen.
Fick även ut ett frustrerat upprop till fotoklubbens medlemmar, med en tydlig önskan från oss i styrelse som kämpat i motvind de senaste åren, om ett större engagemang från medlemmarna. Detta om vi alls ska tycka att det är värt att fortsätta spendera tid på föreningen.
Dessutom har vi äntligen investerat i förbättringar i vår datorutrustning, eller om man så vill, våra arbetsredskap. Och arbetet med Kalla mig Annagår vidare, och jag har ambitionen att försöka bli klar med genomgången senast nästa vecka, då manuset ska skickas till testläsare.
Andie Lindskog 