Det här med recensioner!

Det här med att sätta betyg och i vissa fall skriva recensioner på böcker! Det figurerar allt för många små ”bokpåvar” som tror sig vara så oerhört väl bevandrade i världen av berättande, att man också tror sig vara kapabel att ge en korrekt bedömning! På diverse boksajter, kanske framför allt Storytel, Nextory och liknande, är det allt för lätt att sätta betyg på olika böcker och noveller. Utan att ens behöva uppge sitt namn! Det borde egentligen inte vara tillåtet. Ska du uttrycka synpunkter och kritisera något som kanske är skapat av en författare som kämpar för att nå någonstans, ska du åtminstone våga stå för dina åsikter och inte bara underteckna med initialer, och en kommentar typ ”tråkig” eller liknande. Ännu värre är de trashjärnor som skriver uppriktigt att de bara orkat läsa några sidor, och sen ändå kan uttrycka väldigt nergörande synpunkter om hur dålig boken är! Hur är det ens möjligt?! Hör du inte själv hur blåst du är?!
Jag recenserar själv böcker, men för det första har jag slutat sätta betyg för jag anser att dessa förbannade siffror mest ställer till det för författaren. Åtminstone om inte alla sätter en femma. Jag skriver ett omdöme om boken, och väljer att alltid lyfta fram det som är bra. Om jag tycker att boken är dålig, skriver jag ingenting alls! Jag har inget behov av att såga böcker bara för att jag tycker den är dålig. Det finns alltid andra som tycker tvärtom. Och författaren har oftast kämpat länge för att få sin bok klar, och det sista hen behöver är någon låg besserwisser som sågar boken efter att ha läst några sidor!
Så du som känner dig träffad av mina kommentarer! Bra, ta det till dig och tänk en extra vända nästa gång du känner behov av att briljera med dina bristande kunskaper.
Vill bara avslutningsvis poängtera att mina åsikter handlar om ALLA recensioner och betygsättningar! Inget jag personligen drabbats av just nu.
Det är bara det att jag ser för jämt den här sortens ”recensioner” och betygsättningar på olika boksidor på nätet, och kan inte förstå meningen med det annat än ett billigt försök från upphovspersonen att framstå som kunnig. Faller dock ganska platt om man inte ens vågar skriva under med sitt namn!

Första manliga recensenten

Har fått ännu en upplyftande recension för ”Eilaths hopp”. Det här är dessutom faktiskt den första manliga recensenten på min bok.
Tack till Mikael Härdig!

”Eilaths hopp” av @perlindskogskriver är en bok som överraskar. Fantasy och humor är en vanlig kombination, men också en svårbemästrad genre. Det är inte lätt att hitta balansen mellan skratt och spänning så att historien förblir engagerande och angelägen.
@perlindskogskriver landar dock helt rätt i en berättelse som känns som ett möte mellan P. G. Wodehouse och Dumas den äldre i ett fantasilandskap där mäktiga trollkarlar trängs med pirater och drakar i en epok som förmodligen motsvarar vårt 1600-tal.
Det är i den här världen vi möter den handlingskraftige lurendrejaren och svärdsmannen Eilath Scarp. Han förblir dock bara Eilath Scarp under några korta kapitel. Som hämnd för en kostsam oförrätt förvandlar en trollkarl honom till kvinna – därtill en ovanligt vacker kvinna som väcker oönskad uppmärksamhet vart hon än går (precis sådan uppmärksamhet som Eilath själv hade visar henne om det inte vore för att hon också är han).
Samtidigt som hon mot sin vilja tvingas lära sig allt om livet som kvinna i en värld styrd av män ger hon sig ut på en riskabel och strapatsrik odyssé på jakt efter ett sätt att återfå sin gamla form.
Allteftersom börjar hon dock tvivla mer och mer på vad hon egentligen själv vill. Till sin hjälp i de vilda äventyren har hon såväl ett par kaldinier (ett kortväxt och hjälpsamt släkte med goda kunskaper om magi och läkekonst) som en ädel och förmögen man som är upp över öronen förälskad i henne.

Bokblogg med ökad spridning

Har under kvällen sysslat med lite utökning av min bokblogg. Den sida jag startade i augusti 2019 där jag recenserar böcker jag läst, har jag nu även lagt upp som ett eget konto på Instagram – ”enbokisoffan”
Har ett trettiotal recensioner på bokbloggen för närvarande. Kommer att publicera dem en och en med någon dags mellanrum framöver, tills alla finns med på Instagram. Löpande hamnar också alla nya recensioner såväl där som på hemsidan.

Ännu en recension av Eilaths hopp, som gör mig stolt! (av Agneta Holmström)

”Eilaths hopp” är den första fristående delen i Legender från Thiramaar skriven av Per Lindskog. Det är en fantasybok med en fantastiskt spännande värld av trollkarlar, pirater och andra figurer med intressanta och ofta starka personligheter. Samtidigt som det är en fantasybok gör den också ett avstamp i verkligheten genom att den berör ämnen som hbtq-frågor och kvinnors villkor.
Bokens huvudperson Eilath hamnar i en svår, utmanande och omtumlande situation när han drabbas av en trollkarls vrede och förbannelse. Han dras ut på äventyr som han inte ens i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Han tvingas omvärdera allt han tidigare stått för.
Jag blev trollbunden av boken från första sidan. Läsaren sugs in i handlingen i ett språk som är lätt att förstå med samtidigt mycket god kvalité. Ett språk som får en ordälskare att jubla av glädje. I boken finns en stark berättarglädje och författarens välbalanserade underfundiga humor och komik är underbar. Den är rakt igenom spännande med sina olika vindlingar, vändningar och överraskningar i handlingen. Författaren använder på ett lysande och unikt sätt fantasygenren för att lyfta hbtq-frågor och kvinnors villkor. Boken innehåller bra miljöskildringar som också förstärks av att boken har en välritad karta över denna fantasyvärld.
Detta är en bok som till och med får mig, som oftast läser andra genrer, att få mersmak för att läsa fantasy, framförallt av Per Lindskog. Jag väntar ivrigt på nästa del i denna serie.  Läs boken. En magisk bok på alla sätt. Den får en klar femma i betyg.

Ännu en härlig recension för Eilaths Hopp (av Maria Imre Andersson)

Det bästa med en fängslande bok är att den lever sitt eget liv inom mig, även om jag för tillfället inte läser ur den.
Eilaths hopp”, gav mig en nyfikenhet på kommande kapitel, så att det var svårt att sluta läsa.
Efter en spännande inledning av boken blir Eilath plötsligt utsatt för en, milt uttryckt intrikat trollformel av en hämndlysten trollkarl, som just hade förlorat i ett spel med Eilath.
Hämnden vänder allt upp och ned för Eilath och leder till en spännande jakt efter trollkarlen, för att denne ska häva förtrollningen. Under resan möter Eilath, och slår också följe med ett brokigt sällskap och får uppleva en mångfald av händelser och känslor som han tidigare inte upplevt.
Med hjälp av den karta som finns i början av boken kan läsaren lätt följa med i resan med oväntade händelser, magiska skeenden och spännande upplösningar. Upplösningar som leder till ytterligare äventyr.
Boken har ett högt tempo, som blandas med stunder av stillhet och eftertanke. Eilath möter trollkarlar, småfolk, och kvinnor med stora kunskaper. De reser tillsammans, skiljs åt, för att senare i berättelsen mötas de igen. Eilaths hopp är en bok med en omvälvande inledning som ställer honom inför händelser som han aldrig kunnat föreställa sig.
Det är en fantasyroman, men den väcker ändå många tankar som är aktuella utanför berättelsens ramar.
Detta är en spännande och fängslande bok. Berättandet flyter välvilligt på fantasins vågor, och manar läsaren till nytänkande.
Boken bjuder läsaren på den mångfald som en mycket bra fantasyroman innehåller.
Jag ser mycket fram emot nästa bok och fortsättningen på berättelsen.

Maria Imre Andersson, Falun
Konstnär, författare och kreatör

Förolämpande

Läser kommentarer angående min bok “Eilaths hopp” från en recensent som från början hörde av sig till mig och önskade ett recensions-ex.
I meddelande till mig uppgav hon att hon skulle ”försöka läsa den under en helg då hon skulle delta i ett 24 timmars läsmaraton”. Recensionen ger starkt känslan att hon inte fördjupat sig tillräckligt i den. Finns flera detaljer i recensionen som tyder på det, men det viktigaste är det hon hävdar att ”vi än en gång ser en värld där ena könet trycks ner och förminskas.” Något hon vidare i försvarande kommentar sen utvecklar; ”Jag är trött på våldsamma scener gentemot kvinnor”!
Det förekommer absolut inget våld över huvud taget mot min kvinnliga huvudkaraktär, så hon måste ha förväxlat den med någon annan bok.
Jag är väldigt mån om att framhålla mina kvinnliga karaktärer som starka personligheter. Därför känns sådana här synpunkter som rena förolämpningar.
Folk får självklart tycka vad de vill, men det minsta jag som författare måste ha rätt att kräva är dock att den som ber mig om en gratis bok för att recensera, åtminstone har klart för sig vad boken handlar om!

Mina regler för bokrecensioner

I augusti 2019 startade jag min egen bokblogg på nätet. Jag hade en tid då haft en sida på min vanliga hemsida reserverad just för bokrecensioner, men eftersom min lästakt gjorde att jag publicerade flera recensioner på kort tid, tänkte jag att det kanske var bättre att redan från början skapa en särskild sida för ändamålet.
Redan från början hade jag skapat ganska klara direktiv för mig själv för hur det hela skulle hanteras. Eftersom jag själv är författare är jag väl medveten om hur viktig en positiv recension är, och likaså smärtsamt medveten om vad en dålig recension betyder. Ja, man måste naturligtvis kunna ta både bra och dålig kritik. Men författaren sliter med sin bok oftast i månader eller år och tjänar som regel heller inte några stora pengar. Det är få författare som kan leva på sitt skrivande.
För den som tar på sig uppgiften att recensera böcker finns det en del krav man enligt mig absolut måste leva upp till. För det första måste man läsa hela boken! Att läsa några inledande kapitel, eller 30-40 sidor och sen recensera boken är förkastligt. Känner man redan inledningsvis att boken inte tilltalar en, är det bättre att bara lägga ner den och strunta i att recensera. För att kunna ge en så korrekt och rättvis bedömning som möjligt måste man helt enkelt försöka ta till sig boken till fullo. Man måste ge den tid som krävs. Vissa böcker kan man läsa på mindre än en dag, andra kan ta betydligt längre tid. Men att stressläsa en bok innebär med största sannolikhet att man missar väsentliga detaljer, missar poänger med mera. Som recensent är man skyldig att ge boken och författaren all den uppmärksamhet den förtjänar. Man måste försöka sätta sig in i vad författaren vill ha fram, vill ha sagt och bedöma utifrån det. Visst kan man missförstå böcker, och visst finns det böcker man kort och gott inte tycker är bra.
Men en enkel tumregel som jag följer är att om jag inte tycker att boken är värd minst tre i betyg, skriver jag ingen recension och sätter heller inget betyg. Jag har inget behov av att förstöra möjligheterna för en författare att få sin bok såld. Bara för att jag inte gillar den, betyder inte det att den är dålig.

Annat i detta ämne;
Att recensera böcker