E-boksproduktion, blodgivning och annat viktigt (livsviktigt rentav)

Från och med den här veckan har vi semester – eller nåt! Kärleken inleder sin semester nu, och eftersom det innebär full frihet för gemensamma aktiviteter, känns det som lite semester för min del också.

Har ägnat en del tid den här veckan åt eboks-produktion, vilket stundvis uppvisar tydliga prov på hur viss programvara ibland kan ”uppföra” sig ytterst märkligt. Nu är det i alla fall klart, så jag kunnat registrera såväl ”Eilaths hopp” som ”Gudarnas spira” som e-bok i helt egen regi i Belvida Bells utgivning.
Apropå bokbranschen kan vi också konstatera att vår motpart i den nyligen avslutade tvisten, tydligen som en obetänkt hämnd, strukit oss som författare på sin hemsida. Trots att vi båda faktiskt medverkar i en av det förlaget utgiven novellantologi. Nåväl, vi har inget behov av att synas där. Dessutom säljer vi ut den aktuella boken från vår hemsida.

Spännande avtal är på gång för ett gemensamt romanprojekt på HBTQ-temat, som dessutom kommer att innebära ytterligare sålda romaner.

Ett annat avtal har tecknats för försäljning av våra fantasytitlar i ytterligare en kanal.

Några praktiska och personligt mycket viktiga åtgärder för framtiden har vidtagits denna veckan.

Åtgärder har äntligen också kunnat tas för att ersätta den fula köksfläkten vi rev ner för drygt ett år sedan. En ny är på väg.

För övrigt har den här veckan inneburit att jag gett en liten del av mitt blod för trettiotredje gången då Ge Blods fina trailer var på besök i Sjöbo.

Har som en parantes åter kunnat konstatera att julstjärnan som i rödblommande prakt prydde vårt matbord senaste julen, nu växer så det knakar. Har sällan sett en grönare växt.

Och i helgen har vi roat oss med lite fåfängda övningar och tagit lite provbilder för kommande körkortsansökan.

Veckan avrundas med ljuva toner

Tid har åter förflutit! Ungefär så som den brukar, oavsett om vi vill det eller ej. Så innan man ens riktigt hunnit reagera har ännu en vecka passerat, och man har kommit en vecka närmare … Nåja … Veckan började med ett besök i Blodbussen när den återigen gjorde ett uppehåll utanför Kvantum. Den här gången fick jag lov och lämna blod. Har gått allt för lång tid sedan senast på grund av olika omständigheter jag inte själv kunnat råda över. Faktiskt är det drygt ett år sedan jag tilläts tappas på de värdefulla dropparna! Det har gått lite trögt med skrivandet den här veckan. Håller ju på med ”fyran”, men har drabbats av betänkligheter kring hela storyns hållbarhet. Efter flera turer hit och dit i tankeverksamheten liksom i diskussioner med kärleken, har jag slutligen hamnat i att jag har plockat upp ett avsnitt jag skrev om kaldinierna för si så där trettio år sedan, som jag nu håller på och filar på.
Annars har sysslorna som rör författandet mest handlat om korrekturarbete för kunder i vårt förlag (Belvida Bell) den här veckan. En rolig och spännande syssla, som samtidigt ger en lite stolthet att man faktiskt får förtroende att vara med och hjälpa till med andra författares skapelser.
Så har vi lite grann fått omvärdera det där med att man genom att ha katt i huset slipper risken att få in möss. Så är det nog, men det hjälper föga när katten själv släpar in levande möss!
Veckan avrundades med musik, då jag kunde skriva på författaravtal för medverkan i en novellsamling kring temat musik.

Dagen i sammandrag

Denna dag i sammandrag; Besök i Blodbussen i Sjöbo (du som missat – finns fler chanser, bussen är på plats vid ICA Kvantum även onsdag och torsdag), och så kan vi tillfoga ytterligare två fina Kosta Boda-muggar till vår kaffeservis. Lite handel på ICA. Sedan valpfotografering av den härliga rasen norsk lunnehund.
Och kvällen tillbringades vid skrivbordet med lite vin, och lite planering inför höstens rekognoceringstur.

Blodomloppet 2018

Idag har jag anmält mig till det årliga Blodomloppet i Malmö, som äger rum den 15 maj. Det blir åttonde året i rad för min del.
En trivsam promenad på fem kilometer som tar cirka en timme, och är för en god sak! Syftet med arrangemanget är att uppmärksamma den livsviktiga blodgivningen!
Hänger du med!?
Anmäl här;
http://blodomloppet.se/

Blodomloppet 2015

Deltog för femte året i rad i Blodomloppet i Malmö, som arrangeras för att rikta uppmärksamheten på Blodgivning. Det tycks dock höra till att vädret alltid ska vara dåligt i detta sammanhanget.
Under eftermiddagen regnade det ganska ordentligt, och det såg faktiskt lite tvivelaktigt ut. Men det blev trots allt uppehåll fram emot kvällen, så vi slapp vandra i regn. Det blev den sedvanliga promenaden på drygt fem kilometer, vilket för min del innebar enligt stegräknaren 7 358 steg. Känns ju bra, men viktigast är dock att man med detta är med och bidrar till att fästa uppmärksamheten på hur viktigt det är med blodgivning!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Inspirerande föredrag!

På den vackra anrika teatern i Ystad kunde vi idag uppleva ett inspirerande, gripande och humoristiskt föredrag av Erik Ståhl. Han lider av en sällsynt sjukdom (Wiskott-Aldrichs Syndrom) som leder till blödningsproblem, skelettsmärtor och svåra infektioner. Hela hans uppväxt har han spenderat mer än hundra dagar per år på barncanceravdelningen i Lund. Inte för att han hade cancer, utan för att det var det enda ställe där man hade en gnutta kunskap om den typen av sjukdom.
Sjukdomen gör honom helt beroende av blodgivare.
Man skulle önskat att TV spelade in Eriks föredrag och sände på bästa tv-tid så att så många som möjligt kunde ta del av hans angelägna budskap, som jag skulle vilja summera i två viktiga punkter;
Ge blod, om du har förutsättningar för det, och med Eriks egna ord – Njut av livet så länge du varar!

Den här kvällen gav oss även musikalisk njutning i form av tre fina låtar av och med Dennis Camitz som för mig var en helt ny och positiv erfarenhet. Även Erik Ståhl gav prov på musikalisk talang då han bland annat serverade oss You raise me up med sång och piano!

En inspirerande och härlig kväll!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Erik Ståhl – Jag njuter så länge jag varar!

 Har på rekordtid för mig personligen just läst Erik Ståhls bok ”Jag njuter så länge jag varar”. Erik Ståhl, idag 25 år gammal lider av den sällsynta och obotliga sjukdomen Wiskott-Aldrichs syndrom som ungefär en pojke vart sjunde år föds med i Sverige. Det är en ärftlig immunbristsjukdom som leder till blödningsproblem, skelettsmärtor och svåra infektioner. Sjukdomen har gjort att han genom i stort sett hela sitt liv har tillbringat drygt 100 dagar om året på sjukhus på barncanceravdelningen i Lund. Det är en stark, sorglig och fängslande och mycket inspirerande berättad historia som också understryker vikten av att det finns blodgivare. Erik är helt beroende av det!
Med boken hoppas han kunna få läsarna att njuta av livet. Vi är bra på att förstora små, dåliga saker medan vi är dåliga på att ta alla små guldklimpar i vardagen och göra något större av det säger han.
Det är en mycket klok livsfilosofi han förmedlar genom sin bok – njut så länge du varar!

 

http://erikstahl.se/bok/

Blivande blodgivare!?

Besökte idag Blodbussen när den stod uppställd på parkeringen utanför ICA Kvantum i Sjöbo.
Fick tagit en del prover så det dröjer cirka sex veckor innan jag får klartecken.
Men jag hade i varje fall bra blodtryck och så här långt verkar det ju ok. Och såvitt jag förstår handlar det om i fall jag har någon typ av sjukdom, och jag har i varje fall ingenting som jag är medveten om!
Så kan jag kanske också vara med och hjälpa till.

Buss385_5035