Kategori: Arbetsmiljö

Publicerat den

Amy satte stopp!

Från idag och tre helger framåt, eventuellt mer, är det meningen att vi ska ha försäljning av böcker och handmålade stenar m m i Köpmansmagasinets Gårdshus i Smygehuk. Men frustrerande nog blir det inte alltid som man har tänkt sig. Stormen Amy anländer till Skåne under lördagsförmiddagen, och lovar att i första hand förpesta tillvaron på sydkusten. Det gjorde hon också! Vi valde ändå att trotsa henne och kanske lite dumt även radions varningar. Vägen dit var bitvis ”dekorerad” med diverse grenar och mängder med löv som tvingats lämna träden lite för tidigt. En lite grövre björkgren fastnade under bilen och åkte snålskjuts en bit, innan vi stannade och med hjälp av en längre trälist knuffade bort den. Men vi kom fram till Smygehuk, trots allt, och blev raskt övertygade om att det verkligen var sydkusten Amy i första hand hade riktat in sig på. Släpet gungade nästan som ett skepp i sjönöd i vinden, och vi insåg att det skulle bli än värre om vi öppnade kåpan för att lasta av. Men vi kom inte så långt. När vi hade inspekterat lokalen, tog Amy ett rejält grepp och smällde upp dörren till gårdshuset med sådan kraft att dörrkarmen lossnade från sitt fäste. De få minuter vi befann oss utanför dörren kämpandes mot vinden för att hjälpligt slå igen dörren, hann vi bli ordentligt blöta. Sen var det bara att konstatera att det vore omöjligt att idka någon vettig försäljning i ett hus utan dörr, när höstens första och egentligen för tidiga storm aggressivt slet i typ allt. Så dagens medverkan med Belvida Bell i Köpmansmagasinets Gårdshus i Smygehuk fick dessvärre ställas in, liksom även morgondagens, eftersom man antagligen inte lyckas fixa dörren under helgen. Förhoppningsvis är allt återställt till nästa helg, då vi gör ett nytt försök! Välkomna åter då!

Publicerat den

Slut med Sydsvenskan – Snålt!

Det fanns en tid då våra dagstidningar var måna om tidningsbuden, och erbjöd valfri gratis tidning när man hade semester. Den dagen man gick i pension, efter att ha arbetat i branchen i minst fem år, fick man välja valfri tidning som man sedan hade gratis abonnemang på livet ut! Det var då det!

Jag har haft ett typ ”pensionärsabonnemang” som omfattat Sydsvenskan som papperstidning på söndagar och digital tidning hela veckan! Kan väl faktiskt tyckas som en rimlig personalbonus efter mer än trettio år! Men inte nu längre!

Fick telefonsamtal idag från Sydsvenskans kundtjänst, som meddelar att från och med nu får jag betala för mitt abonnemang!

Jag kan förstå om man vill dra in papperstidningen på söndagar. Det har man i princip redan gjort sedan nåt år tillbaka, då den tidningen levererats på måndagar istället. Men papperstidningen kan jag vara utan. Den digitala däremot borde egentligen inte innebära så värst höga omkostnader, om man nu alls hade värdesatt den personal som slitit i väder och vind för att få ut deras tidningar.

Uppenbart inte!

Så – då är det slut med Sydsvenskan för min del från och med nu!

Publicerat den

2023 en vecka gammalt

Året som inleddes med ett för min del ganska mäktigt jubileum – 50 år med dagboksskrivande – har redan hunnit bli en vecka gammalt. Med undantag av att vi var hos veterinären i tisdags och fick avlägsnat dränaget på Mogwai, och samtidigt passade på att handla, har vi knappt varit utanför dörrarna på hela veckan. Förvisso med undantaget också att jag varit ännu en tur i Malmö.
Nu betyder ju inte det att vi varit passiva. Tvärtom! Vi har arbetat en del med förberedelser i huset, som handlat om att bland annat tömma det mesta av matrummet. Samtidigt att lyfta ut en del prylar ur arbetsrummet. Och så då att montera upp armaturen vi haft i matrummet sen vi flyttade hit, men knappt har använt, i uterummet istället. Men innan vi kan gå vidare i detta arbete, inväntar vi nu Teleservice som ska komma och dra om matning för vårt fiber. Det blir en kostnad, men som väl är håller de en rimlig nivå på sina bilkostnader.

För övrigt har veckan handlat om att göra preliminär deklaration med förhoppningen att inte tvingas betala orimliga skatter för företaget. Apropå ekonomi kan vi lite lättade konstatera att den sedan länge förvarnade chockartat höga elräkningen för december månad, faktiskt inte blev så chockartad! Hög, men inte någon större skillnad jämfört med januari 2022.  Till stor del egen inverkan, då vi faktiskt varit väldigt duktiga på att spara el.

Nu är det dessutom precis ett år sedan hela karusellen med lunginflammationen inleddes, och jag är enbart tacksam att historien inte upprepar sig det här året.
Så gör jag vad jag kan för att hålla fotoklubben levande, åtminstone ett tag till. Återstår att se hur många som är på min sida och tycker det är värt mödan. I den andan har vi åter laddat upp våra bidrag till årets upplaga av RIFO. Vi brukar vara de enda, mer eller mindre, som gör det i vår klubb.

Publicerat den

Vi står upp för skrivandet!

Direkt efter frukost idag, satte vi igång att tömma allt från vårt skrivbord, och även hyllan på väggen ovanför. Vilket innebar att vi fick koppla ner datorer och all kringutrustning. Lagom när det var klart kom Postnord och knackade på dörren för att leverera ett paket beställt av Belvida Bell. Ägnade sedan eftermiddagen åt att montera ny benställning till skrivbordsskivan. När det var klart har vi vårt egna höj- och sänkbara skrivbord! Så nu kan vi med andra ord utnyttja skrivbordet maximalt, och samtidigt stå eller sitta ergonomiskt riktigt.
Fast efter dagens arbete var det rätt skönt att sitta.

Publicerat den

Förolämpning mot personal

Arrogant och ett tråkigt sätt att se ner på sin personal! Det är enda sättet jag kan tolka arbetsgivarens formuleringar varje gång de informerar om vad som gäller i olika sammanhang. Som nu senast när man beslutat att personalen själva ska tanka sina arbetsbilar och kommer att ha bensinkort liggande i bilen. Man anser sig tvungen att påpeka att korten endast får användas i arbetet, och vid missbruk kan det leda till att de ifrågasätter ens anställning! Om det nu mot förmodan skulle finnas någon virrpanna bland de anställda som skulle utnyttja kortet privat får man naturligtvis ta det med den personen. Men att klassa ner hela personalstyrkan och se oss som potentiella tjuvar är en direkt förolämpning! Det är precis det man gör när man påpekar fullkomligt självklara ordningsregler.

Publicerat den

Besked till tvivlarna!

Åren 2005 och 2006 fick jag opererat båda handlederna för carpal tunnel syndrom. En riskfaktor när det handlar om att drabbas av detta, är upprepade handrörelser!
Några år senare började jag få allt mer besvär med mina tumleder och det blev värre och värre. Hamnade till slut hos arbetsterapeut och fick lite träningsprogram och tumortoser som stöd. Det hjälpte inte nämnvärt. Fick kortisonspruta i den ena tummen. Det hjälpte inte heller. Till slut blev det operation till att börja med i höger tumled, vilket gjordes i september 2016. Det följdes av drygt fyra månaders sjukskrivning, och därefter cirka två månaders halv sjukskrivning. I september 2017 fick jag opererat vänster tumme. Den operationen var betydligt mer komplicerad, kanske på grund av hårdare slitage eftersom jag är vänsterhänt. Blev därmed sjukskriven i sex månader, följt av en månads halv sjukskrivning.

Så långt var problemen i tummarna lindrat. Har än idag fortfarande ont av och till, men inte i samma omfattning som tidigare.

Under tiden jag var sjukskriven efter den operationen fick jag även besvär med höger långfinger. Det låste sig och gjorde ont. Fick en kortisonspruta och smärtan släppte. Men efter en månads tid började det åter göra ont. Fick ny tid hos handkirurgen, och blev opererad samma dag. Man ger kortisonspruta enbart en gång. Därefter är det operation som gäller. Var sjukskriven till slutet av januari 2019.
Därefter åter i jobbet, och allt kunde varit frid och fröjd.
Sen en tid efter millennieskiftet har jag haft ett så kallat ”lipom” i nacken. I klartext en fettknuta! I varierande grad har jag genom årens lopp varit öm i nacken, vilket jag tog för givet berodde på fettknutan. Fick besked från kirurgen i Ystad 2013 att den var ofarlig, och man ansåg inte att det var aktuellt att operera.
Det senaste halvåret har besvären i nacken blivit allt värre. Vid nytt besök på kirurgen i Ystad var avsikten först att man skulle avlägsna fettknutan. När läkaren granskade tidigare dokumentation kunde han dock konstatera att det inte var knutan som orsakade det onda. Dessutom sitter den så att det är en ganska komplicerad operation att ta bort. Den verkliga orsaken till det onda i min nacke är artros! Redan vid röntgen 2013 då man var inriktad på knutan, noterade man ”uttalade degenerativa förändringar i nacken”.
Har från läkare och sjukgymnast fått konstaterat att det inte går att operera bort smärtan, så som skett med mina fingerleder. Möjligen kan man lindra smärtan temporärt med antingen medicinering, massage, värmedynor eller akupunktur. Det sistnämnda har jag provat nu under några veckor, men kan konstatera att det i alla fall inte hjälper så länge jag jobbar.
Så länge jag tar det lugnt och inte anstränger nacken fungerar det hyggligt. Men så snart jag börjar jobba och framför allt när jag kör på skumpiga grusvägar och vid varje rörelse som görs för att lägga tidningar och kontrollera sikten vid bilkörning etcetera, gör det ordentligt ont.
Smärtan sitter främst i höger sida i nacken, och strålar ner över högra skuldran och tidvis även uppåt och ger huvudvärk.

Nu är jag i det läget att jag antagligen snarast måste ta ett beslut! Gå i pension eller bara sluta mitt jobb! Eller försöka hanka mig fram i jobbet, och stanna hemma när det gör för ont. Det är som jag ser det ingen hållbar lösning. För det första bidrar det enbart till att göra besvären värre. För det andra är det naturligtvis inte någon bra lösning ur arbetsgivarens synpunkt heller.
Med tanke på hur försäkringskassan fungerar är sjukskrivning under längre period inte någon lösning.
Alla besvären finns klart dokumenterade i min läkarjournal, både från kirurgen i Ystad, läkaren på Vårdcentralen i Sjöbo och sjukgymnasten liksom även handkirurgen i Malmö.
Artros innebär att brosket i lederna som fungerar som ett slags stötdämpare slits ner, utan att det bildas nytt.

Det finns tyvärr alldeles för många människor som gärna bedömer och dömer andra utifrån vad de själva tror och tycker. Utan att egentligen veta någonting alls!
Jag har snart jobbat inom tidningsdistribution i trettio år. Med andra ord är det trettio år sedan slitaget på mina leder påbörjades.
Ingen ska inbilla sig att det är något nöje att dras med artros. I synnerhet när man vet att det aldrig kommer att bli bättre. Enda hjälpen är att anstränga sig så lite som möjligt.
Att inte kunna vrida normalt på huvudet utan att det gör ont är besvärande. Att ständigt höra ett knastrande ljud inne i huvudet varje gång man rör sig är besvärande. Jag har slitit på lederna för den här branschen i alla dessa åren. Jag ser ingen anledning till att jag ska fortsätta med det, och sen kanske inte kunna ha någon riktig behållning av min pension. Även om operationen av mina tumleder har gett ganska bra resultat, vill jag ägna min tid som framtida pensionär åt betydligt mer givande aktiviteter än att bara sitta och rulla på tummarna.

 

Publicerat den

Startproblem – som vanligt!

Så har det varit söndag, vilket betyder att ”min bil” på jobbet har stått obrukad ett dygn igen! Så batteriet var stendött – som vanligt!
Man skulle ju faktiskt tro, och rentav tagit för givet, att ansvariga såg till att åtgärda det här problemet. Vet inte var det brister, om det är så att mitt samtal med nattkontoret stannar där utan åtgärd. Eller om det är verkstan som inte agerar. Men oavsett hur det är med den saken kan jag bara konstatera att om vi som kör distributionen på natten hade jobbat lika ineffektivt, hade vi kunnat tapetsera hemma med alla varningar! Eller ja, man hade ju vid det här laget varit historia hos den arbetsgivaren.
Det här är inget nytt! Den här bilen var ny när jag kom tillbaka efter min första tumoperation i februari 2017. Då hade den stått stilla i cirka en vecka, och batteriet var helt slut! Sen upprepas detta mer eller mindre varje måndag när bilen stått stilla på söndagen! Som jag skrivit tidigare handlar det om den så kallade gasreferensen som arbetar även när bilen inte används. Den fyller ingen vettig funktion, eftersom den inte fungerar alls så som det varit tänkt. Den innebär enbart problem och frustration!

Publicerat den

Återgång på försök, med väntat startproblem

Efter fjorton dagars sjukskrivning var det dags att återgå på försök till jobbet igen idag. Precis som väntat började det med startproblem!
”Min” jobbebil har stått obrukad det senaste dygnet, och numer tycks det vara regel att det direkt resulterar i startproblem. Det är samma sak varje måndag då bilen inte används på söndagarna. Antingen går den igång med ett nödrop och så får jag låta motorn vara igång medan jag lastar. Eller så startar den inte alls.
Den här natten var inget undantag! Bilen var stendöd!
Vad det handlar om är den elektroniska övervakningen (som jag kallar den) eller ”gasreferensen” som är monterad i våra bilar och som är tänkt att hålla koll på vår körning så att man inte pressar för hårt! Problemet är att den inte fungerar! Den piper i tid och otid vid helt omotiverade tillfällen. Spelar ingen roll hur försiktigt och återhållsamt man kör!
Och för detta ska man istället dras med ständigt återkommande startproblem, därför att den här utrustningen arbetar även när bilen inte används, och skickar gps-information till kontoret!
Hur var återgången i övrigt då för min del? Tja, den känns! Artrosen i nacken är uppenbart här för att stanna, och frågan är väl snarare hur långt man kan nå med smärtlindringen!

Publicerat den

Uppsagd igen

Ja, så var man uppsagd igen då!
Precis som under min förra sjukskrivning 2016, är det åter omorganisationer på gång i den turbulenta tidnings- och post-branschen. Eftersom det är nya aktörer som tar över ruljangsen vid årsskiftet och jag så här långt är sjukskriven till mitten av januari, blev den 19 september i år min sista arbetsdag på Tidningsbärarna! Jovisst, fram till nu har jag fortfarande varit anställd, men nu är man alltså uppsagd också. Igen! Det är åter igen förändringar i uppdraget som är anledningen till omorganisationen.
Jag är egentligen inte förvånad, för den organisation man haft har inte fungerat. Förra sommaren satt regionchefen och gnällde på lokalradion om att man inte hade tillräckligt med personal. Under hösten genomförde man en omorganisation som innebar ytterligare fem nya distrikt, och därmed fem nya anställda och även fem nya bilar! Så hur tänkte man då!?
Nu ska sex distrikt bort, och det blir lite återgång till så som det var före förra omläggningen. Uppdraget med B-post är förlorat, vilket är den huvudsakliga anledningen till ändringen. Men vid årsskiftet tar ett nytt distributionsbolag över det hela. Så det återstår att se vad det blir av det.

Publicerat den

Rätt inställning

Läser i Lokaltidningen att Vollsjö Tryck har blivit utsett till Årets företagare i Sjöbo kommun. Ägaren Jimmy Lundholm säger att de ”satsar mycket på personalen, men allt annat vore idiotiskt. Utan vår fantastiska personal hade vi aldrig kommit så långt och blivit årets företag”!
Jag vet en företagsledning som skulle behövt gå på kurs hos Vollsjö Tryck!