En något bisarr inledning på den här dagen, då vi blev väckta relativt tidigt av ett prasslande ljud. Förstod i och för sig vad det handlade om, men synen som mötte mig i köket var ändå märklig. Papperskassen vi tog hem sushin i på lördagen, stod fortfarande kvar på köksön. Och den rörde sig! Rytmiskt nästan så att det gav intrycket av … tja, en fisk som fortfarande levde och sökte efter vatten. Men det var Mogwai som tagit plats i kassen, och låg och gjorde sin morgontvätt. En stund senare knackade det på dörren! Vem fan kommer så tidigt? En tanke hann passera om att det kanske var en bokleverans, fast det nog vore några dagar för tidigt. Otillräckligt klädd fick jag på mig morgonrocken igen, och öppnade. Där på trappan stod två äldre damer som bad om ursäkt för att de störde så tidigt, men de ville tala om bibeln! ”Nej tack!” sa jag, vänligt men mycket bestämt.
Andie Lindskog 