Då, nu och framåt!

På plats i god tid som vanligt, så det blev utrymme för en kort promenad. Eller, det kunde blivit lite längre, om det inte hade blåst så förbaskat kallt. Kan hoppas på lite behagligare väder nästa gång. Fast det på kartan ser ut lite som att jag gått på vatten. Men det var ändå roligt att återse ytterligare ett område jag tillbringat många arbetstimmar på i mitt liv. Skeppsbron där bland annat tobaksaffären jag på den tiden frekventerade ganska ofta. Stormgatan där Postens paketexpedition låg på 70-talet, liksom det fik vi brukade handla bullar till frukosten på Skånska Cementgjuteriets vaktmästeri. Kolgahuset och Öresundshuset varifrån jag idag från översta våningen kunde beskåda min gamla arbetsplats på Utställningsgatan, Plast & Papper, som numer är en parkeringsplats. Kunde också förundrat notera att den enkla lunchrestaurangen på Hans Michelsens gata fortfarande finns kvar. Där man ofta åt lunch med Rikskuponger på åttiotalet.  

Regementsgatan – lugna gatan

Var ännu en tur till Malmö och Slottsstaden igår. Sen snart två år tillbaka har det blivit en hel del turer dit, och än återstår några till. På grund av planerna för ”superbussen” som ska gå mellan Limhamn och Segevång, genomför man bland annat stora ombyggnationer på Regementsgatan. Den gatan som tillhört mitt hemområde i drygt åtta år under sjuttiotalet och början av åttiotalet, har nog aldrig varit så tom på biltrafik som nu. Genomfart mot Erikslust är avstängd, och gatan ser på vissa ställen nästan ut som en krigszon med flera stora containrar och gatstenar i högar. Eftersom jag inte är helt insatt i hur trafiksituationen med bussar och så ser ut idag, kan jag heller inte bedöma hur bra eller dåligt det här. Har ju läst en hel del kritiska kommentarer om det. Men nog känns det hela lite väl överdrivet att bygga om så mycket för att anpassa för superbussar. Vore det inte trots allt billigare att bara sätta in fler normala bussar?

Tänk om trafiksituationen förändras efter några år, så att den där superbussen kanske aldrig har full beläggning, om den nu kommer att ha det nu. Då har man genomfört stora, väldigt stora, och kostbara ombyggnationer kanske helt i onödan.

Dödsgudinnans sten – andra genomgången klar!

Idag blev jag klar med den andra genomgången av Dödsgudinnans sten – det vill säga min fjärde roman i serien Legender från Thiramaar. Nu har manuset flyttat över till Snezanas dator, där hon kan kasta sig över den och kritiskt granska berättelsen. Det känns onekligen som att berättelsen i det stora hela är komplett, även om det absolut finns utrymme att växa ytterligare. Vilket jag tror att den kommer att göra. Men nu närmast ska jag tillfälligt lämna Thiramaar, och istället tillbringa några dagar vid Skärsjön.

En intensiv vecka – det är så här det är att vara pensionär!

Vi har av och till ett väldigt morgontrött fiber. Vissa morgnar är det väldigt segt, och hastigheten för nerladdning är långt under vad vi betalar för. Men efter sådär uppemot en halvtimme kommer det igång, och det känns liksom ändå som att man behöver vara lite accepterande. Jag menar, jag är inte precis världens mest alerta tiden efter att jag just stigit upp. Hur som helst är det ju tur att det rättar till sig. Med tanke på att jag haft att göra under dagen, med publicering av nya E-böcker, bokföring av royalties, uppdatering av författarpresentationer på Belvida Bells hemsida, samtidigt som datorn arbetat för fullt med backup av alla mina filer i bakgrunden, man vet aldrig vad den där jävla Putin hittar på, så behövs onekligen all kraft vi kan få ut av fibernätet.
Jag lämnar en intensiv vecka bakom mig, med några riktigt fullspäckade arbetsdagar, med bland annat filminspelning till ett spännande projekt, och ett flertal nya spännande författarsamarbeten för Belvida Bell,
och ägnar kvällen åt att koppla av med lite mer arbete med Dödsgudinnans sten. Det betyder att resten av kvällen ägnas, självklart, åt aktiviteter som ligger långt bort från det där de kallar Mello! Samtidigt som jag laddar för den kommande veckans väldigt viktiga och spännande händelser.