The End

Tio dagar i Skottland har gått alldeles för fort. Idag var det dags för hemresa.
Eftersom bilen skulle lämnas senast kl. 16 hade vi tid att spendera, och tänkte därför att vi skulle besöka slottet i Stirling! Men väl där var det fullt med poliser överallt som omdirigerade all trafik. Slottet skulle inte vara öppet förrän kl. 15! Anledningen visade sig vara att drottningen av England skulle äta lunch där. Men alltså… det finns ju gott om restauranger, så varför behövde hon äta just på slottet när vi skulle besöka det!?
Lite funderingar kring detta är nog att det kanske är meningen att hon också ska träffa Kanadas premiärminister Justin Trudeau som kommit till Edinburgh idag.
Nåväl, vi fick nöja oss med en promenad runt på gatorna nedanför slottet, och även Church of the Holy Rude, där vi även tog en fikapaus strax utanför.
Sen fanns det inte mycket mer kvar att göra än att köra iväg mot Edinburgh och Car Rental returns vid flygplatsen. Gick väldigt smidigt att lämna in bilen, summorna med deponering och eventuell betalning reglereras mot kontokortet i efterhand.
Sen var det bara att checka in på flygplatsen, och därefter väntan… ganska lång väntan, eftersom vi var klara runt 14.00-tiden och planet mot Köpenhamn skulle lyfta kl. 18.45.

William Wallace och urskog

Eftersom vi för tillfället bor i Stirling var ett besök på William Wallace-monumentet en självklarhet. 246 vindlande trappsteg upp till The Crown där man på 67 meters höjd kan blicka ut över Wallace största seger mot engelsmännen i the Battle of Stirling Bridge 1297. På vägen upp kunde man också få utökad inblick i Skottlands blodiga historia, och det är lätt att förstå varför Wallace betraktas som en nationalhjälte. Sen är det alltid också ett extra plus att man kan få reda på lite mer detaljer, och förvisso även lite personliga känslor, när man samtalar med skottarna själva.
Sen promenerade vi även ner från monumentet genom skogen, och det blev en promenad på cirka fem kilometer, eftersom vi lyckades välja den längsta gångstigen ner.
Efter monumentet körde vi mot Castle Campbell där vi fick en härlig promenad längs forsande vatten och tätvuxen skog på uppskattningsvis 2-3 km upp till själva slottsruinen.
Så idag känns det som att vi förutom att vi upplevt underbar skotsk natur och fått en god portion skotsk historia, även har vandrat för hela den gångna veckan – uppskattningsvis cirka en mil. Hur lång sträcka man kan tänka sig att de 246 stegen upp till toppen av monumentet kan motsvara vet jag faktiskt inte. Och vi gick ju ner också. Men… vi har gått långt!

Från Birds of prey till Stirling

Idag gick färden vidare tillbaka till Balloch och Birds of prey. En anläggning med en mängd olika rovfåglar samlade. Perfekt för att få tillfälle att fotografera på nära håll, men åtminstone inledningsvis lite beklämmande att se. Tills man fick veta lite mer om bakgrunden till det hela och hur väl fåglarna tas om hand. Kanske nånstans känner jag ändå fortfarande att fåglarna skulle leva helt fritt, men å andra sidan slipper de lidande på grund av brist på föda etc. Hur som helst var det i alla fall positivt ur den aspekten att man fick tagit en del sköna bilder, som annars skulle kräva dygn i något gömsle.
I närheten av detta fanns även ett akvarium, där inträdet hos Bird of prey gav 40% rabatt på inträdet här. Men det var nog ändå ett pris i överkant med tanke på utbudet. Fina akvarier och fina fiskar, sköldpaddor med mera, men för det priset hade jag nog önskat lite större utbud.
Färden gick vidare och fram emot kvällen landade vi i Stirling, skaffade ett boende, gick till en närliggande restaurang – Birds & Bees – och åt kvällens middag, som dessutom var den här resans dyraste, och nog godaste.

On the road – to the Highlands

Efter frukost lämnade vi The Drumorac House och tog bussen in till centrum. Vädret var bättre idag och det blev en promenad i stan innan vi hoppade på spårvagnen mot flygplatsen. Väl där hämtade vi ut hyrbilen vi bokat. Jag trodde vi skulle få en Hyundai i20 eller Ford Fiesta. Men det blev en Fiat 500!
Jag hade väl haft vissa funderingar kring hur det skulle bli att köra högerstyrt i vänstertrafik. Men högerstyrningen är ju knappast några problem, eftersom jag kört sådana bilar i jobbet i 22 år. Jag kom faktiskt ganska snabbt in i det här med vänstertrafik också, så det var inga problem.
På vägen mot Loch Lomond besökte vi det gamla slottet och även katedralen i Linlithgow.